Efter revolutionen: socialism

Anders Borg fick nyligen frågan vad han tycker är det bästa med socialismen. Mitt svar är att den är självutplånande. Ett samhälle där marknaden är satt ur spel och ekonomin planeras ”demokratiskt” är ett samhälle som snabbt går mot fattigdom och misär.

Varför?

Föreställ dig tre olika frukter eller grönsaker, en du tycker är helt okej, en du avskyr och en du tycker mycket om. Tänk dig sedan att du regelbundet utför en arbetsuppgift och får betalt med ett halvt kilo av frukten eller grönsaken du tycker är helt okej.  Varje dag får du tre olika förslag från tre olika personer:

Den första erbjuder dig att byta ditt halva kilo mot frukten eller grönsaken du avskyr

Den andra erbjuder dig att byta ditt halva kilo mot ingenting

Den tredje erbjuder dig att byta ditt halva kilo mot frukten eller grönsaken du verkligen tycker om

Om du arbetar och får denna lön 200 dagar på ett genomsnittligt år, vem av dessa tre personer är det då mest troligt att du gör flest affärer med?

Där har du ditt svar.

Egoism

Den vanligaste vänsterkommentaren på inlägg som bygger på liberala värderingar är av typen ”vilken hjärtlös egoist du är, tänk på de som inte kan betala för sig själva, och vill du inte ha hjälp själv om du råkar illa ut”?

Den typen av känsloargument utgår från felaktiga antaganden. Låt oss först och främst definiera begreppet ”egoist”.

En rationell egoist handlar i sitt egenintresse. Det innebär att hon själv väljer vilka mål hon ska eftersträva, på vilket sätt och i samverkan med vem. Egoism handlar därmed inte om att man inte ska ”göra saker tillsammans/gemensamt”. Att isolera sig och ”trampa på andra” eller ”roffa åt sig” är irrationellt och leder bara till att ingen vill arbeta med en, varvid man förlorar ekonomiskt på brända broar och minskade möjligheter. Den rationella egoisten erbjuder därför människor något i utbyte mot deras varor och tjänster, helt enkelt för att hon tjänar på det. I syfte att uppnå rikedom måste hon arbeta även för andras intressen, eftersom det är från dessa människor hon får sina pengar. Om hon tex startar ett företag som ska sälja saker måste hon tillverka något som folk vill betala för, alltså något som de efterfrågar och anser sig behöva. Säljer hon något har hon gjort någon en tjänst, eftersom den personen uppenbarligen var beredd att betala för det som köptes.

I ett liberalt samhälle som bevakar varje individs rätt till självbestämmande kan man inte ”roffa åt sig” eller leva på andras bekostnad, eftersom det frivilliga utbytet är grunden för allt värdeskapande och därmed all rikedom. Den som skaffar sig pengar genom att stjäla dem från någon annan hamnar i fängelse.

Vidare: alla pengar, alla resurser som finns i samhället, motsvarar någon individs arbetsinsats. Att pengarna finns beror på att individen i fråga har skapat ett värde som någon annan vill betala för. Pengarna tillhör därför inte ”samhället”, och det kan aldrig vara ”rättvist” att de tillfaller någon annan än den som skapat värdet från början. Att hävda att ”samhället” är skyldig en något – oavsett om det är sjukvård, skola eller något annat – är att hävda att andra människor ska utföra arbetsinsatser som gynnar en själv utan att man ska behöva ersätta dem. Detta brukar av vänstern kallas ”solidaritet”, men i själva verket handlar det om exploatering eftersom inget avtal finns: den som utför tjänsten obetalt har inte valt att göra det, hon är tvingad.

Den som vill behålla sina egna pengar – de pengar hon tjänar genom att med en arbetsinsats skapa värde för andra människor – brukar alltså kallas för hjärtlös egoist, men vem är mest klandervärd, den som vill behålla pengar hon tjänat i frivlligt utbyte eller den som vill ha samma pengar utan att erbjuda en arbetsinsats?

Vi förstår mycket väl att somliga tjänar på dessa arbetsfria inkomster, men med insikten om att inkomsterna bygger på slaveri kommer också erkännandet av den individs rätt vars arbete har skapat de pengar som omfördelas. Varför är hennes intressen ointressanta, varför ska hon bespottas och utmålas som ond när hon redan har tagit sitt ansvar och skapat värde för andra människor? Vari ligger det solidariska i en sådan människosyn? Hur kan man säga sig stå för rättvisa när man förespråkar exploatering och slaveri och dessutom smutskastar slavarna?

I ett liberalt samhälle skapas alltså värde genom frivilligt utbyte mellan rationella människor. Värdet tillhör den som skapar det, och ingen får leva på andras bekostnad. Det finns en medvetenhet om att ingenting är sänt från himlen, att allt finns pga någons arbete, och att den personen ska respekteras för detta bidrag. Vill man kan man köpa försäkringar mot sjukdomar och arbetslöshet, vill man inte kan man antingen spara eller så får man ta konsekvenserna. Den som absolut inte klarar av att arbeta har ingen rätt att hävda någons SKYLDIGHET att hjälpa henne, däremot kan hon hoppas på människors frivilliga stöd. Med tanke på vänsterns storlek är det inte orimligt att tro att detta stöd skulle vara väldigt stort. För vänsterpolitik handlar väl inte om att andra ska hjälpa dig utan om att du ska hjälpa andra? Så vem hindrar dig?

Egoism handlar om rätten till självbestämmande, att vara den som avgör vad ens eget liv ska fyllas med. Så vad har den fattige för bestämmanderätt när hon inte ens har råd med skola och sjukvård, frågar vänstern. Svar: samma som alla andra. Det är ingen som har rätt att BESTÄMMA att hon ska FÅ sjukvård, däremot har hon rätt att bestämma att hon ska försöka tjäna pengarna som krävs för att ersätta den som har tagit på sig ansvaret att skapa sjukvård och skola. Ingenting finns utan anledning, någon har skapat det, och den personen har mer rätt till ersättning än du har att använda hennes varor och tjänster ”gratis”.

För att besvara den sista frågan, skulle jag inte vilja ha hjälp om jag inte klarade mig själv?

Jo, men då ska det vara hjälp och inte slaveri. Jag vill inte att någon människa ska tvingas att betala mina räkningar, jag vill förtjäna min konsumtion genom hederligt arbete. Kan jag inte arbeta skulle jag vara djupt tacksam för alla bidrag, men jag skulle aldrig få för mig att hävda min rätt att vara en parasit på slavarbetare. Kalla mig gärna hjärtlös, men argumentera först emot det jag säger: att jag vill klara mig själv medan du vill leva på andra.

Andra bloggar om: egoism, känsloargument, liberala värderingar

Små steg mot rättvisa

Alliansen vill fortsätta att sänka skatterna och som ett brev på posten kommer vänsterns vanliga gnäll:

* Det är bara de redan rika som får skattesänkningar så att pengar omfördelas från de fattiga.

* Den offentliga servicen försämras när pengar försvinner och det är orättvist.

* Alla mår bäst av att betala höga skatter, vi är sosseriet så vi vet.

Först och främst: skattepengar tillhör bara den som tjänat dem, aldrig någon annan. En människa som arbetar och får lön äger denna lön och det enda sosseriet ägnar sig åt när de tar en del av den som skatt är stöld. Det är fullständigt oväsentligt om en majoritet tycker att det bra med skatt eller om någon tjänar på den, det är fortfarande stöld och ska kallas vid sitt rätta namn. Pengarna finns för att den som tjänar dem har skapat ett värde, och det värdet finns inte utan arbetet och kan därmed heller inte rimligen omfördelas. Trots det kallas omfördelningen ”rättvisa” vilket innebär att det är ”rättvist” att somliga ska få leva och få fördelar på andras bekostnad.

I vår värld kan det aldrig kallas ”rättvisa”, just på grund av att pengarna inte bara finns helt utan anledning. Staten har inte en magisk sedelpress som används för att trycka sedlar som sedan delas ut olika beroende på politiskt system. Istället motsvaras varje krona av en arbetsinsats, ett skapat värde som inte existerar oberoende av mänsklig inblandning, och att kalla det ”rättvisa” att detta värde ska tillfalla någon som inte har varit inblandad i processen är inte bara felaktigt utan rent av skamligt.

Vidare: att den som tjänar mest också blir mest bestulen procentuellt sett är ännu ett steg mot orättvisa. Den som tjänar mest är också den som skapat mest värde åt andra människor eftersom dessa uppenbarligen vill betala för det, och den bestraffning det innebär att exploatera denna person i högre grad än andra är djupt omoralisk. Därför är det helt i sin ordning av de som idag exploateras mest och betalar högst procentandelar skatt är de som först kompenseras. Det sker inte på någons bekostnad eftersom det bara innebär att personen i fråga får behålla en större del av sin lön, vilket är ”rättvist” i vår värld.

Och avslutningsvis är det ointressant om någon tjänar på att betala skatt eller ej. Det är upp till varje enskild individ att bestämma vad hon vill lägga sina egna pengar på, men aldrig att sätta sig över någon annans bestämmanderätt till exakt samma sak, så som staten gör. Visst tjänar utsugaren på att suga ut den utsugne, men det är inget försvar för skatter. På så vis kan man påstå att slavhandeln från Afrika var positiv eftersom någon tjänade på den, men slavarna då? Vem bryr sig om dem? Inte vänstern i alla fall, eftersom det är de som tjänar på det moderna slaveriet som skatterna innebär.

Vad sosseriet bör tänka på är alltså följande: ingenting existerar utan anledning, inget värde och inga pengar finns bara som vore de givna av Gud. Tvärtom motsvarar alla pengar en kreativ och konstruktiv arbetsinsats som har inneburit skapat värde för en eller flera parter. Det är aldrig orättvist att låta den som skapat detta värde behålla belöningen eftersom den betalats i frivillighet utan tvång men av tacksamhet. Skatt är därför bara ett sätt att låta somliga leva på andras bekostnad. Den som står för den åsikten ska erkänna att hon förespråkar slaveri och bör sålunda inte försvara sig med begrepp som ”rättvisa” och ”solidaritet”. Hon bör istället kontrollera sina premisser och inse att i en objektiv verklighet är A alltid A och ingenting annat.

Sahlin och rättvisan

”Fredrik Reinfeldt är moderat, därför har han ingen aning om vad rättvisa är”

Så säger Mona Sahlin i ett försök att ta ner partiledardebatten i riksdagen till dagisnivå. Tyvärr måste man konstatera att det ligger ett korn av sanning i det uttalandet, när Reinfeldt kontrar med att säga följande:

”De rikare blev rikare och de fattiga har blivit fler. Det är bokslutet, Sahlin, säger Fredrik Reinfeldt om s-regeringens tid 1994-2006″

I (s)verige betyder ordet ”rättvisa” att alla har ungefär lika mycket av de gemensamma resurserna som Gud skänkte landet när han skapade världen. Alla ska ha samma tillgång till allting som fanns här långt innan människan kom till: skolor, sjukvård, äldreboenden osv.

Tyvärr bygger hela den svenska debatten därmed på ett felaktigt antagande, och det är djupt tragiskt att ingen vågar skärskåda verkligheten lite mer. Alla de resurser som finns – alla pengar, alla institutioner, alla prylar – har skapats av individers arbetsinsatser. De finns pga att enskilda människor har använt sina intellekt till att skapa värde, och ”rättvisan” ligger inte att exploatera dessa människor utan att ge alla samma rätt till just det: att använda sina intellekt till kreativt skapande och arbete.

Utan arbetet finns ingenting, och då kan sosseriet skrika bäst de vill om fördelning och solidaritet. Så varför bestraffar man just arbete? Varför ses den som bidrar mest och därmed också blir rikast som en belastning, medan den som inte bidrar och därför heller inte har några pengar ska tas om hand och slippa belastningen av arbete? Det är något sjukt i den inställningen till mänskligt skapande.

”Rättvisa” uppnås först när alla ges samma rättigheter till fritt tänkande och skapande av värde, samt full bestämmanderätt över resultatet av arbetsinsatsen. Därmed kan skatt aldrig vara ett led i att uppnå ”rättvisa”, och progressiv skatt som sosseriet vurmar för är den optimala orättvisan. Det borde både Reinfeldt och Sahlin reflektera över.

Om fildelning

Det finns en begränsad uppsättning argument snyltarna använder sig av när de ska försvara ”gratis” nedladdning av musik och film:

1. Det är för dyrt med musik, jag vill inte betala 200:- för en skiva.

2. Man stjäl ju ingenting, man gör bara en kopia. Artisten har kvar sin skiva.

3. Skivbolagen måste hänga med i utvecklingen av ny teknik.

4. Fildelningen går inte att stoppa.

Samtliga är naturligtvis helt värdelösa, vi börjar från början:

1. Okej, betala inte då. Det finns massa saker som kostar mer än man är villig att betala, men i en fri marknadsekonomi betyder det också att man inte tar del av varan eller tjänsten. Det går inte att säga att man inte vill betala men ändå ska få ta del av det som säljs, det är att äta kakan och ha den kvar på samma gång.

2. Idioti, det är inte den fysiska produkten det handlar om utan arbetsinsatsen och rätten till bestämmande över resultatet av densamma. Exempel:

* En arkitekt designar ett hus och överlämnar ritningen till ett byggbolag. Han säger att han vill ha x kronor för den. Byggbolaget tar en kopia, återlämnar ritningen och säger att den tyvärr är för dyr, sen bygger de huset som arkitekten har ritat. Har de gjort fel? Nej, de har ju inte stulit något, ritningen finns kvar.

* Ett läkemedelsbolag utvecklar en ny medicin och spenderar stora belopp på forskning och framtagning. Ett annat bolag kopierar receptet och säljer medicinen billigare eftersom de inte behöver täcka några utvecklingskostnader. Har de gjort fel? Nej, de har ju inte stulit något, receptet finns kvar.

* Du har pluggat x timmar inför ett prov, din kompis har pluggat 0 timmar och kan ingenting. När ni skriver provet kikar din kompis på ditt prov och får samma poäng som du. Har han gjort fel? Nej, han har ju inte stulit något, din kunskap finns kvar.

I samtliga exempel OCH vad gäller nedladdning har någon parasiterat på en annan och skaffat sig fördelar genom deras arbete utan att ersätta dem. Ingen fysisk produkt har stulits, däremot resultatet av ett arbete, nämligen ett intellektuellt sådant.

3. Ja det är möjligt, men det är upp till dem att avgöra. Om en konsument vill att musiken ska distribueras på nätet så får han eller hon vänta på att det blir så och påverka utvecklingen genom att inte köpa skivor. Det går återigen INTE att ta del av musiken utan att betala eftersom de som framställt och äger musiken inte har valt att det ska vara så. Ville artisten inte ha betalt hade han lagt ut skivan själv, men det gör han inte.

4. Nej, men det går inte rån, mord eller våldtäkter heller. Alla lagar kan brytas mot, det är inget argument för att de inte ska finnas.

Jag förstår att människor vill konsumera utan att betala, men kalla det vid sitt rätta namn och stå upp för åsikten att man ska få parasitera på andra, istället för att använda en massa pseudoargument som inte har med saken att göra. I slutänden handlar det alltid om att människor tar sig rätten att bestämma över andra människor, deras tid och deras arbete, och det är alltid slaveri och parasitering och aldrig något annat.