h1

Ayn Rand och (c)

augusti 31, 2011

Den dogmatiska avgrundsvänsterns upprördhet över att Annie Lööf nu verkar bli ny partiledare för (c) är mycket roande. Professorn i samhällskunskap på Malmö Högskola, Lars Pålsson Syll, skriver exempelvis (i sin vanliga barnsligt aggressiva stil) om Lööfs hyllande av Ayn Rand på SVT Debatt. Rand (och därför också Lööf) står enligt honom för en ”unken, iskall egoism” där mänskliga rättigheter inskränker sig till ”äganderätt och rätten att sköta sig själv”. Ingen ”rätt till välfärd” som Pålsson Syll själv vill ha.

Så vad innebär ett sådant uttalande? Vad betyder det när man säger att människan ska ha ”rätten till välfärd” och inte bara ”rätten till ägande”?

Först och främst kräver rätten till välfärd också rätten till ägande, det är en självklarhet: det man inte får äga kan man inte konsumera, och även välfärd innebär konsumtion, det att konsumera ett värde oavsett om det är en tjänst i form av läkarvård eller kollektivtrafik, eller en vara i form av mediciner.

Vad Pålsson Syll och andra socialister är upprörda över är naturligtvis att någon annans äganderätt till något gör att de själva inte kan äga samma sak. Alltså, om jag äger nog med pengar för att betala för något som Pålsson Syll vill ha så drabbas han av mitt ägande. Han kan inte själv köpa det han vill ha och då är jag en ”iskall egoist” om jag får behålla mina pengar. Pålsson Syll vill därför ha en stat som sätter en pistol mot min tinning och säger att den skjuter om jag inte lämnar ifrån mig mina pengar. Det kallas även ”skatt”. Pålsson Syll får därmed mina pengar och kan köpa det han vill ha, rättvisa har skipats. Eller?

Nej, naturligtvis inte. Det enda som har hänt är att Pålsson Syll, med våld som medel, har gynnat sig själv på min bekostnad. På något vis är detta motsatsen till den kalla egoismen, men hur och varför framgår inte.

Vi kan alltid låtsas om att socialismen egentligen handlar om att människor av egen fri vilja delar med sig och agerar osjälviskt för andras vinning, men så är det inte. Socialismen är ett politiskt medel som går ut på att en stat genom sitt våldsmonopol omfördelar från den ene till den andre. Det gynnar den som får och missgynnar den som blir bestulen. Att det är bra för den som får står helt klart, men är det rättvist? Är det moraliskt gott? Är det motsatsen till egoism?

Egoism i Rands tolkning handlar om att varje enskild människa ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv utan ”inblandning från samhället” som Pålsson Syll kallar det. Denna ”inblandning” är just brukandet av våld. Jag får lägga mig i andras angelägenheter, men jag får inte stjäla deras egendom. Jag får förhandla med dem och på frivilliga grunder samarbeta för att få det jag vill ha av dem, exempelvis genom att ta en anställning på ett företag, men jag får inte tvinga till mig det jag vill ha på andras bekostnad.

Varför det skulle vara egoistiskt att vilja leva av sin egen förtjänst i frivilligt utbyte med andra och motsatsen till det att vilja leva av andra med våld som medel är den stora fråga som socialister står inför. Varför är man en egoist om man vill betala sina räkningar med sitt eget arbete som medel, och en altruist om man vill att någon annan ska tvingas att betala ens räkningar med våld som medel? Varför är Pålsson Syll som har fått sin professorstitel genom att staten har tagit andras pengar och betalat hans utbildning en osjälvisk altruist?

About these ads

6 kommentarer

  1. Om föregående skribents sista mening i inlägget är lika med vad liberalismen står för så är det allvarligt. Då är ju i så fall varje människa sin egen stat. Resonemanget, inom en del av vårt gemensamma samhällsbygge, skulle kunna föras enligt följande: ”Varför ska staten stjäla pengar från mig för att försvara min granne om det blir krig? Jag har köpt ett maskingevär som jag naturligtvis bara använder om någon försöker ta min egendom med våld och det får väl min granne göra också. Om jag pratar med min granne kan ju förstås vi tillsammans bygga upp ett försvar. Kanske köpa en pansarbil tillsammans.” Den sanne liberalisten verkar vara lika med den sanne anarkisten. Man skulle metaforiskt kunna säga att en del människor avfyrar sina munviga vapen mot varandra utan att reflektera över att rekylen för dem från det ena diket till det andra, tänk att människan aldrig lär sig.

    Va roligt det vore att ta alla sanna (enligt ovan) liberalister och låta dem få bygga ett samhälle någonstans utan möjlighet med utbyte med oss andra. Det skulle väl också ni vilja.


    • Det är ju just utbyte vi ”liberalister” förespråkar, till skillnad från socialisterna som vill roffa åt sig med våld. Om du i ett fritt samhälle bara vill handla med människor som delar dina åsikter så gör det, och vill du komma överens med andra om att ni delar på era pengar så får du det också. Det enda du inte får är att tvinga andra att dela med sig om de själva inte vill det. Ganska enkelt.


  2. Om någon behövt pröva Rawls okunnighetens slöja så är det skribenten av detta blogginlägg


    • Varför skulle någon få för sig att ”pröva” något sådant? Det har ju inte med verkligheten att göra utan är bara en teoretisk konstruktion skapad för att rättfärdiga tvångsmässig omfördelning. Helt irrelevant.


  3. @Mikael Carnhagen:
    Det jag har lite svårt för är varför så många är oroliga och rädda för liberalismen.
    JA, man kan definitivt i denna ”isms” anda vara egocentrisk, inte dela med sig och använda sin makt (tex ekonomisk makt) på fel sätt.
    Men i praktiken kommer det inte hända.
    Klumpa ihop 100 människor i ett samhälle – dom kommer bilda en eller flera grupper och börja ta hand om varandra utan att ”köpa saker” hit och dit – det ligger i de flesta människors natur.

    En av sakerna jag hakade upp mig i Rands bok (atlas shrugged) var den lilla ”idealvärld” dit alla sanna liberaler hade samlats och där ingen fick ngt gratis (!) utan allt skulle köpas av varandra, i fri vilja. Jag förstår om man kalla liberalismen kall och hård om man läser det ! I alla normala fall hade naturligtvis människor som bryr sig om varandra tagit hand om varandra och visat gästfrihet utan krav, explicita eller implicita, på ersättning !

    Liberalism för mig är mer den moraliska varianten där en människa förvisso skall ha en fri vilja, men där man som medmänniska och innehavande inte bara ett intellekt utan även känslor och en mänsklighet skall värna om sina medmänniskor på olika sätt – vissa kallar detta social-liberalism…

    Socialism eller kommunism skrämmer dock mig mycket mer – i denna ”ism” ingår ”revolution” och ”ned med borgarna” osv
    Dvs man skall tvinga folket att inse vad som är bäst för ”dom” – historiskt har ju detta funkat sådär kan man väl säga iom att de länder där det genomfördes i praktiken alltid har byggt en politisk elit istället för den ekonomiska man störtade, folket har inte fått det bättre snarast sämre, om än kanske lite mer jämlikt sinsemellan…
    /K


  4. Guuud dessa socialister; man är ond om man vill behålla det man själv tjänat, men det är gott att stjäla (via staten) från någon annan (om det är ”synd om” en.) Omoraliskt och godtyckligt? -Näää.
    Och de försöker inte aaaalls se till sina egna intressen.
    De misslyckas dock, eftersom det inte ligger i ens intresse att stjäla…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: