h1

Roffarmentalitet

september 6, 2007

Den kanske vanligaste invändningen mot en liberal utopi av nattväktarstatstyp är att de ”rika” och ”starka” skulle roffa åt sig allt de kunde på de ”fattigas” och ”svagas” bekostnad. Det är en irrationell och lite märklig farhåga, själva tanken bakom den liberala filosofin är ju att ingen ska kunna berika sig själv genom stöld och ta del av det oförtjänta. Den marknadsekonomiska principen är sådan att varje enskild individ själv och oberoende av rikedom – med sitt intellekt som medel och sin moral som måttstock – fritt ska få värdera dels sin egen tid och sitt eget arbete, men även andra människors diton. När man bara väljer att betala för det man värderar högre än pengarna det kostar, och bara arbetar för en lön man anser rimlig, kan man aldrig påstå att någon annans rikedom är orättvis eller oförtjänt. Av frivilligheten och det ömsesidiga utbytet av värden följer rimligen förtjänsten; det att vara värd den rikedom man uppnår. Den som subventionerar det oförtjänta genom att gå emot sin egen moral och erbjuda mer än hon anser är rimligt för en vara eller tjänst eller arbetar för en lön hon anser för låg har bara sig själv att klandra. Den som beskyller andra för att betala för mycket sätter sig över dessas förmåga att bedöma och värdera verkligheten, och med vilken rätt? Vem är jag att påstå att Bill Gates eller Mick Jagger inte är värda sina pengar? Jag kan bara anta att de människor som köpt deras produkter har ansett att köpet gynnar dem själva genom att de får ta del av ett större värde än det att vara utan produkten.

Samtidigt, vilken moral är det egentligen som gör att människor roffar åt sig på andras bekostnad? Ja inte är den liberal, den är offermoralen. Den moral som säger att det är min rättighet att leva ett gott liv med materiell rikedom och inte tar hänsyn till hur den materiella rikedomen skapas och förtjänas. Den moral som säger att varje annan människa bara är ett redskap för mitt välmående och aldrig för sitt eget, som är ett medel för mina mål och inte ett eget mål i sig själv. Den moral som påstår att det oförtjänta är det goda och det förtjänta är det onda, som omfördelar rikedom till den som inte gör en insats utan raka motsatsen: att den som inte förmår överleva genom förtjänst är den som har störst rätt att leva på andras bekostnad genom det oförtjänta. Det är exakt den spegelvända moral som vänstern använder sig av i sin retorik, så i förlängningen är det den socialistiska moralen som har skapat roffarmentaliteten. Denna moral säger just det som är utmärkande för en tjuv och en snyltare: min rätt att leva är objektiv och står i perfekt korrelation med min oförmåga att leva av förtjänst. Ju mindre jag klarar av att utföra för andra desto större rätt har jag att ta del av de värden de skapar, med det fysiska tvånget som metod.

Känns resonemanget igen?

En liberal moral, en livets moral, utgår ifrån det oundvikliga faktum att endast mänsklig intelligens kan skapa rikedom och utveckling, och att det förtjänta är det goda. Att den som med sitt intellekt som verktyg förmår överleva genom frivilligt och respektfullt utbyte av värden med andra människor också är förtjänt av sin överlevnad. Att den som inte förmår skapa något värde för en annan människa är oförtjänt av sin överlevnad om den sker medelst tvång och hot om våld, och att en sådan människa alltid är en snyltare. Rik som fattig, principen är densamma. Behov är inte en grund för förtjänst, lika lite för Bill Gates som för en hemlös tiggare, och våld är aldrig en legitim metod för överlevnad.

Alltså, den som roffar åt sig gör det med en ickeliberal moral som måttstock och med våld snarare än intelligens som metod. Han skapar inga värden och förtjänar sålunda inga värden, oavsett vem han är och vilken kategori av människa han tillhör. Han är för evigt en tjuv, och en person som strider mot den liberala ideologins mest grundläggande antaganden och värderingar.

Därför behöver varje mänskligt samhälle en liberal moral som erkänner varje enskild individs rätt att vara ett eget mål snarare än ett medel för andras, och som respekterar det faktum att den egna individens rätt slutar där en annans börjar. Att vara en snyltare är att erkänna snyltandet som legitim metod att skaffa sig rikedom, men snyltande skapar ingen rikedom och står därför i rakt motsatsförhållande till en moral som har livet som utgångspunkt. Att leva är att skapa värde, inte att plundra och råna, och att överleva kräver därför i längden varje människas rätt till sin egen intelligens och sin egen moral baserad på verklighetens orubbliga objektivitet. Varje snyltarmoral bygger sin bräckliga grund på offrets godkännande, och offret har aldrig en god anledning att ge upp sin egen bestämmanderätt och sin egen intelligens som yttersta medel för överlevnad. Snyltaren kan därför alltid bekämpas genom vägran, genom det aktiva valet att inte tänka och därmed inte skapa värde, samt genom det moraliska valet att inte acceptera hans värderingar som giltiga. Det är varje människas skyldighet i ett samhälle som sätter tvång över frivillighet och oförtjänst över förtjänst.

Advertisements

21 kommentarer

  1. Jag håller självklart med om allt i inlägget, men unnar mig därför en petig kritik, såsom att ett samhälle inte kan ha någon moral – bara individer kan ha moral. ”Samhället” existerar ju bara som abstraktion. Kanske skulle jag inte heller, för att vara ännu petigare, säga ”liberal moral” eftersom man bör skilja skarpt mellan etik och politik. Politiken rör ju rättigheter och inte moral. Den ”liberala” moralen kan ju kort och gått beskrivas som moral av det förnuftiga slaget 😉


  2. Tack Henrik, och du har givetvis helt rätt, jag skyller på tidsbrist…


  3. Francisco d’Anconia:
    ”En liberal moral, en livets moral, utgår ifrån det oundvikliga faktum att endast mänsklig intelligens kan skapa rikedom och utveckling, och att det förtjänta är det goda.”

    Att kapitalism är vad som skapar rikedom är jag den siste att förneka, men det utesluter inte roll för staten. Du har erkänt att du inte kan garantera någon utopi, så vi kan resonerma från utgångspunkten att omfördelning spelar en roll för att föra den rudimentära soialstaten närmare utopin än NV-staten och att detta speglar sig livslängd, utbildningsnivå, större social rörlighet, större självrapporterad lycka etc. parametrar som man normalt förknippar med livskvalitet och möjligheter för ett gott liv. Så om NV-staten är en implementation av livets moral så är denna mer utopiska stat en implementation av LIVETS! ™ moral, dvs den möjligör mer och bättre liv för fler.

    Francisco d’Anconia :
    ”Att den som med sitt intellekt som verktyg förmår överleva genom frivilligt och respektfullt utbyte av värden med andra människor också är förtjänt av sin överlevnad.”

    Om överlevnad är fundamentalt så kan man inte förtjäna sin överlevnad, då är förtjänst mer fundamentalt och därmed är inte överlevnad fundamentalt, dvs. då avgörs inte gott och ont av vad som avancerar ens existens eftersom man uppenbarligen inte skall avancera sin existens om man inte förtjänar det. Återigen, Rands reglerande principer för när man får och inte får avancera sin existens måste logiskt ligga utanför hennes meta-etik och det är en gåta hur dessa härleds, rimligast är att dom inte härleds alls utan helt enkelt är ett uttryck för Rands känslor eller intuitioner.

    Men som jag tidigare redogjort för så bygger inte omfördelning på vad man förtjänar eller inte förtjänar eftersom man försöker kompensera för faktorer som ligger utanför en människas kontroll, och förtjänst relaterar till vad man rimligen har kontroll över. Man väljer inte att vara född på samhällets botten, men det är ett faktum, dvs. det finns något i människans natur som gör att det är väsentligt mycket knepigare att skapa sig ett gott liv om man startar från en ogynnsam social position. Vi kan anta att staten kan spela en roll för att i någon mån utjämna dessa utgångsläge genom en viss omfördelning, vad är då skälet för att det är rimligt?

    Jag har givit lite olika relaterade argment, och inga av dessa argument bygger på illusioner om hur välstånd skapas, eller på roffarmentalitet. Istället bygger dom på:

    1) En grundläggande sympati för allmän mänsklig välfärd, dvs. att människan förvisso primärt har sitt egen välfärd för ögonen, men att de flesta moraliskt sunda människor också fäster vikt vid sina medmänniskors välfärd, objektivisten i din förra bloggpost verkade uppvisa just en sådan sympati.

    2) En viss känsla för symmetri. Detta tvingas man att ta ställning till om man resonerar bakom en slöja av okunnighet. Om i grunden rationella och egenintresserade människor skall komma överrens om generella samhällsprinciper bakom en slöja av okunnighet så finns det inget irrationellt alls i att försäkringsysfte komma överrens om positiva rättigheter för att kompensera för dåliga utgångsläge. Här är det också tydligt att det inte handlar om parasitism eller roffarmentalitet, grundpremissen är att alla gör sitt bästa och drar sitt strå till stacken. En parasit kan aldrig nå en överrenskommelse i en sådan situation eftersom hans inställning är att få utan att ge, och en sådan inställning är inte universellt tilltalande för andra egenintresserade människor. Jag vet att du tycker detta tankeexperiment är overkligt för att det involverar människor och inte odödliga robotar, men jag finner det åtminstonde ganska givande.

    3) Ett belysande citat av Warren Buffet: ”I personally think that society is responsible for a very significant percentage of what I’ve earned. If you stick me down in the middle of Bangladesh or Peru or someplace, you find out how much this talent is going to produce in the wrong kind of soil[..]”. Ett väl utformat samhället spelar en väsentlig roll för att multiplicera frukterna av ens arbetsinsats, och ett renodlad NV-stat är en idealiskt jordmån för en viss typ av människor med en viss typ av socialt utgångsläge, och dessa människor och deras arbetsinsats är viktiga och dom har som medborgare ett legitimt krav på att samhället skall vara en fruktbar jordmån för just dom. Men det är inte nödvändigtvis rimligt att dom kräver att det samhälle dom utnyttjar för sina livsprojekt och som är en väsentlig del i deras framgång måste vara optimerat _endast_ med tanke på just dom. Jag förordar ett i grunden kapitalistisk samhälle, så det råder ingen tvekan om att dom ”producenter” det värnas så väldigt mycket om här kommer att bli rikligt belönade, men samhället bör vara en god jordmån för alla människor, och givet 1) och 2) ovan så ser jag inte varför ”producenterna” (till vilka jag själv räknar mig..) måste eller bör tycka synd om sig själva i ett samhälle som opererar på denna premiss. Du verkar anse att ett sådant samhälle ger ”producenterna” skäl att strejka och att samhället därför är ohyggligt bräckligtt, men jag tror du har lite svårt att övertyga ”producenterna” om att det är bättre att sitta och vara ”fri” huttrandes i en hemlig klyfta med samma överlevnadsprospekt som en stenåldersmänniska, än att åtnjuta ett komfortabelt och givande liv i ett samhälle som operar i enlighet med ens värderingar.


  4. Så förbannat tröttsamt. Du säger emot dig själv OCH vad vi anser och produkten av din argumentation blir bara nonsens. Läs på, gör om, gör rätt.


  5. ”omfördelning spelar en roll för att föra den rudimentära socialstaten närmare utopin än NV-staten och att detta speglar sig livslängd”… den möjliggör mer och bättre liv för fler”

    Omfördelning skapar inte något bättre liv för fler om det inte finns något att omfördela. Fortfarande är det endast mänsklig intelligens som kan skapa rikedom och utveckling. Omfördelning skapar inte något värde.

    1) Det finns ingenting i objektivismen som påbjuder eller förbjuder människor att fästa vikt vid sina medmänniskors välfärd. Däremot skall ingen tvingas att ta hand om andra. Poängen är att det ska vara upp till människor att välja själva.

    2)Samma sak gäller här. Om människor vill teckna försäkring för att de vill kompensera för ”dåligt utgångsläge” är de fria att göra det. Men varför tvinga andra att göra det? (Dvs via staten?)

    3)Här kommer du bara med massa åsikter från Warren och dig själv inte några fakta. Det är återigen fritt för människor att på frivillig basis gå samman och skapa något som de tror ”multiplicerar frukterna av arbetsinsatser”, ingen kommer att hindra dem. Varför tvinga andra att göra samma sak? (Dvs via staten?)

    Producenterna blir rikligt ”belönade”? Vem är det som belönar dem? Det låter nästan som att de ska få medaljer. På vilket sätt blir någon belönad som blir avtvingad de som den människan själv har skapat? Producenterna bör protestera mot att de behandlas som slavar. De behöver inte tycka synd om sig själva men de bör se den verklighet som de lever i. Nämligen att de tvingas att arbeta utan ersättning och tacken är ofta att de blir bespottade för sitt egenintresse. Det är sedan fritt för var och en och välja var och hur de vill leva, men sanningen bör alla ha rätt att veta. Har svårt och tro att en slav har samma värderingar som det samhälle som tvingar honom till slaveri.

    Dessutom; om det mänskliga förnuftet tjänar på skolgång och människor anser att så är fallet, så kommer människor att se till att det finns skolor. Men varför skulle dessa behöva betalas över skattsedeln med tvång?

    Att du skriver att det är rationellt att döda någon för att säkra din egen överlevnad är en total motsägelse mot moralen att människor inte under några omständigheter får initiera våld mot andra människor.

    Alla du använder dessa märkliga argument visar på att du inte utgår från Ayn Rand och objektivismen. Om du önskar att debattera och ha en massa åsikter föreslår jag att du sätter dig in i det du vill debattera om. Gör om gör rätt.


  6. Usa är ett bra exempel på långt driven liberalism. Massor av människor måste pga låga löner ha 2 arbeten för att kunna försörja sig och sin familj . För att få högre lön/livskvalitet måste de antingen utbilda sig eller starta en egen rörelse. Båda initativen kräver tid och kapital. För att starta livet med nämnda tillgångarn krävs föräldrar av minst medelklass. Det kallas fattigdomfälla och detta är svårt att fatta för alla som har haft välbärgade curlingföräldrar. ”men om pengarna är slut, varför går du inte till bankomaten?”
    Det där att skita i andra har vissa liberaler gemensamt med kriminella. ”Men vaddå? Jag behöver mera prylar. Vad som är viktigt att förstå är att ett samhälle inte bara betyder många hus ihop. Det innebär även gemensamt ansvar. Om man inte håller med så bör man inte anlita försäkringsbolag heller. Var liberalt konsekvent – Ta skadekostnaden själv! Varför höja andras premier med sina skador?


  7. Vad är det med alla dessa socialister som vägrar läsa vad vi skriver? Kan ni bara argumentera efter vad ni VILL att vi ska skriva? Läs, ta till er, tänk. Gör om gör rätt.


  8. Francisco d’Anconia:
    ”Du säger emot dig själv ”

    Var?


  9. Ragnar, tack för ett utförligt svar. Jag börjar med att besvara den filosofiska delen:

    Ragnar Danneskjöld:
    ”Att du skriver att det är rationellt att döda någon för att säkra din egen överlevnad är en total motsägelse mot moralen att människor inte under några omständigheter får initiera våld mot andra människor.”

    Denna motsägelse är inbäddad i objektivismen, och det är det jag pekar ut. Du omfamnar inbördes motstridiga principer:

    Dels överlevnad för individen, det som är gott är det som i störst utsträckning avancerar ens existens. Existens eller icke-existens är det _fundamentala_ moraliska alternatrivet. Fundamental betyder att det inte finns något ytterliggare att hänvisa till, när man reducerat ett alternativ man står inför till en evaluering i termer av existens eller icke-existens för en själv, så är denna evaluering slutgiltig. Alltså, om man kan avancera sin överlevnad på någons bekostnad så kommer detta att få en positiv eveluering när det reduceras till det fundamentala alternativet.

    Men du och Rand accepterar inte detta och introducerar därför reglerande principer som övertrumfar denna _fundamentala_ premiss, dvs. om man kan avancera sin överlevnad på någons bekostnad så skall man avstå. Men då är alltså dessa reglerande principer ännu mer fundamentala än den fundamnetala premissen och alltså är det fundamentala premissen inte fundamental, vilket naturligtvis är en så kallad motsägelse.

    Kruxet som denna motsägelse för med sig är var dom reglerande principerna kommer ifrån, hur härleds dom? Det metaetiska resonemanget börjar ju vid den fundamentala premissen existens eller icke-existens, men som jag visat är de reglerande principena ännu mer fundamnetala, så de måste alltså logiskt ligga utanför detta resonemang.

    En härledning jag sett är en hänvisning till symmetri, att om man vill bevara sin rätt att avancera sin överlevnad så måste man respektera andras. Men om du kollar på min punkt 2 ovan så är det resonemanget också byggt på symmetri, så varför kan dom reglerande principerna inte bygga på det resonemanget?

    En annan möjlig motivering är att anta utopin, dvs att ett samhälle implementerat på de principer du förordar med nödvändighet för med sig bättre överlevnadsmöjligheter för alla dess invånare. Men du har då gjort ditt moraliska resonemang beroende av ett hypotetsikt utfall i en hypotetsik statskonstruktion, och om det visar sig att den stat jag förordar för med sig bättre överlevnadspeospekt (vilket är en empirisk och inte filosofisk fråga) därför att den utjämnar vissa strukturrella hinder som är kända för att stå ivägen för just överlevnad, så måste du erkänna att denna stat är byggd på dom rätta principerna.


  10. Att du skriver att det är rationellt att döda någon för att säkra din egen överlevnad är en total motsägelse inom objektivismen på flera sätt.

    För det första är dödandet och efterföljande plundring av egendomar det ultimata plundringen. Det kan liknas vid att skattmasen dödar den skattskyldige och tar allt personen äger och har skapat.

    För det andra antar du att det skulle vara rationellt att ta andras egendomar för att säkra din egen överlevnad. Detta kan fungera på kort sikt men på lång sikt riskerar det att slå tillbaka. Detta skulle slå tillbaka på exakt samma sätt som det kan slå tillbaka på skatteplundrare. Dvs att genom att plundra idag kommer mindre att produceras av den som plundrats i framtiden. Ditt resonemang ignorerar att t.ex Bill Gates skulle kunna skapa värde i framtiden som kommer att hjälpa dig att överleva i framtiden och som du får del igenom att i fri vilja handla med honom. Att du dödar Bill Gates säkrar din kortsiktiga överlevnad men inte din långsiktiga. För att överleva på lång sikt måste du överleva genom ditt intellekt, eller genom att plundra någon annan. Med ett sådant resonemang baserar du din överlevnad på att det finns offer att plundra.

    Det finns alltså inte någon motsättning mellan existensen och att inte initiera våld. Ditt resonemang är likadant som alla andra plundrares.

    Fortfarande gäller precis samma principer. Om människor anser att en försäkring som utjämnar skillnader vid födelsen är bra är det fritt upp till var och en att betala en sådan försäkring. Så fort denna försäkring betalas ut till någon som inte har betalat någon premie, utan att var och en som betalar premien får uttala sig om de själva vill att deras pengar ska användas till utbetalningen, implementeras en bakvänd moral och det skapas incitament för människor att inte betala premie. Om försäkringsbolaget eller en ”stat” betalar ut till människor som inte tagit hand om sig själva och finansierar detta med tvång, implementeras den bakvända moralen där de produktiva straffas och de improduktiva belönas. Den bakvända moralen skapar incitament och människor kommer att agera utifrån dessa incitament. Dessutom har staten har då fått en egen agenda och har gått ifrån det enda riktiga syftet med en stat; att skydda människors rättigheter, dvs skydda henne mot fysiskt våld. Staten blir då en helvetesmaskin som utövar våld mot försvarslösa offer, för att finansiera något som någon tycker är rätt och tvingar andra genom makt att acceptera.

    Jag vill inte vara oförskämd men allt detta framgår väldigt tydlig i t.ex Atlas Shrugged. Det framstår för mig som att du inte har förstått eller inte vill förstå objektivismen.


  11. Jag hävdar att följande syllogism är giltig: _OM_ man kan avancera sin överlevnad på någons bekostnad, så säger objektivismen att det är helt i sin ordning eftersom en sådan handling måste ha en positiv evaluering i termer av existens eller icke-existens.

    Om jag förstår dig rätt så menar du att denna syllogism är fullt korrekt, men du bestridet den första premissen, dvs du hävdar att det är omöjligt att avancera sin överlevnad på någons bekostnad. Problemet är att objektivister har låg trovärdighet när det gäller att förutsäga vad som orsakar en för tidig död, som exempel kan man betrakta det faktum att majoriteten av människor utan större ansträngning överlever med större framgång än Ayn Rand utan att nämnvärt konvergera mot hennes ideal, vilket ju är predicerat på just individuell överlevnad.

    Din metod att visa att det är omöjligt att avancera sin överlevnad på någons bekostnad verkar vara en kombo av att
    A) Kraftigt överdriva risker: Om man laddar ner en mp3:a så kan man få svårt att få jobb och då kan man få svårt att få ihop pengar till mat och då kan man dö en för tidig död.
    B) Kraftigt överdriva inverkan av enksilda personers agerande på samhället i stort: Om du laddar ner en mp3:a så kraschar du hela skivindustrin och då finns det inget att ladda ner sen och då dör man av tristess.

    Dessa argument håller helt enkelt inte och jag tänker inte diskutera dom vidare eftersom jag anser det självklart att dom är för svaga. Dessutom så tvingas du säga till mördaren: Ja, du har rätt inställning, det är rätt att ändamålen helgar medlen för att avancera din egen överlevnad, däremot opererar du under ett kunskapsfel, man kan inte avancera sin överlevnad på någons bekostnad. Det är uppenbart att detta resonemang är moraliskt bisarrt, hurvida det är fel att döda någon har inte att göra med effekten på mördaren utan effekten på den mördade.

    Jag tror dock inte att Rand hade accepterat syllogismen ovan, dvs jag har en känsla av att Rand i själva verket säger: Även om du kan avancera din överlevnad på någons bekostnad, så skall du inte göra det. Och häri ligger en tydlig motsägelse


  12. Okej, då har vi kommit fram till att objektivismen går ut på att människan ska hålla sig vid liv så länge som möjligt oavsett vad det krävs och oavsett förhållanden, och kan därmed sluta oss till att vår moral borde gå ut på att man som individ under vapenhot ska tvinga en läkare att med medicinsk hjälp upprätthålla ens liv under maximal tid. Tack, nu behöver du inte skriva något mer här.


  13. Absurda premisser ger absurda slutsatser. Jag har visat med önskvärd tydlighet att Rand inte kan härleda rättigheter, dvs, mellanmänskligt reglerande principer för när man får och inte får avancera sin existens från sin meta-etiska utgånspunkt. Du verkar nu ha kommit till insikt om att Rand inte kan härleda en vettig moral på det privata planet heller, att existens eller icke-existens som en fundamental etisk premiss får bisarra konsekvenser. Jag kan inte annat än att hålla med, men problemet är inte att jag inte förstår objektivismen; existens eller icke existens är begrepp vars innebörd är otvetydiga och evalueringar i termer av detta alternativ kommer att favorisera knäppa saker. Logiken här är obönhörlig.


  14. Ja, din intellektuella storhet har fått mig att komma till insikt och nu ska istället starta en blogg som heter ”okunnighetens slöja”. Tack Fredrik, än en gång tack.


  15. Ingen orsak! Det är nästan så man rodnar av allt beröm…


  16. Ragnar Danneskjöld:
    ”1) Det finns ingenting i objektivismen som påbjuder eller förbjuder människor att fästa vikt vid sina medmänniskors välfärd. Däremot skall ingen tvingas att ta hand om andra. Poängen är att det ska vara upp till människor att välja själva.”

    Om detta resulterar i en utopi så är det givetvis helt i sin ordning, annars inte.

    Ragnar Danneskjöld:
    ”2)Samma sak gäller här. Om människor vill teckna försäkring för att de vill kompensera för ”dåligt utgångsläge” är de fria att göra det. Men varför tvinga andra att göra det? (Dvs via staten?)”

    Du missar totalt poängen med argumentet. Din möjlighet att försäkra dig i verkligheten är ju helt avhängig ditt sociala utgångsläge. Okunnighetens slöja är ju till för att nå rationella överrenskommelser innan man vet var man hamnar. Argumentet visar att rationella människor i en sådan situation kan komma överrens om tex rätt till utbildning därför att om dom råkar hamna på samhällets botten så kan dom dra nytta av denna rätt. Om en sådan överrenskommelse är rationell innan man vet sitt sociala utgånsläge så är den rimligen rationell efter också. Scenariot är naturligvis hypotetiskt, men det visar med all önskvärd tydlighet att det inte finns något irrationellt med omfördelning, förutsatt att det har avsedd effekt.

    Ragnar Danneskjöld:
    ”3)Här kommer du bara med massa åsikter från Warren och dig själv inte några fakta. Det är återigen fritt för människor att på frivillig basis gå samman och skapa något som de tror ”multiplicerar frukterna av arbetsinsatser”, ingen kommer att hindra dem. Varför tvinga andra att göra samma sak? (Dvs via staten?)

    Producenterna blir rikligt ”belönade”? Vem är det som belönar dem?”

    Återigen du missar de centrala poängerna. Samhällets roll av vad du producerar är matematiskt differensen mellan (summan av din produktion – skatt) samt (flintyxa + sköldpadsskalsbanjo + grillad råtta + allt annat du kommer att producera ensam och ”fri” på en öde ö). Detta är det mervärde som skapas av du verkar inom ramen för ett välordnat och kapitalistiskt samhälle. Skatten är en medlemsavgift som garanterar dels att staten upprätthålls (polis + försvar) samt vad som krävs för att staten skall uppfylla det villkor på vilket dess legitimtet och stöd vilar, nämligen att den ser till att samhället är en god jordmån för alla dess innevånare, inte bara för dom som är födda i en fördelaktig social position. Varför rationella människor kan komma överrens om att detta är den princip samhället bör operera på framgår av punkt 2, egenintresse och symmetri (och en allmän sympati för mänsklig välfärd).

    Ragnar Danneskjöld:
    ”Dessutom; om det mänskliga förnuftet tjänar på skolgång och människor anser att så är fallet, så kommer människor att se till att det finns skolor. Men varför skulle dessa behöva betalas över skattsedeln med tvång?”

    Det är inte säkert att miljardären i NV-staten anser att det det tjänar _hans_ möjligheter att överelva att finansiera utbildning åt någon mindre lyckligt lottad. Men återigen, du antar utopin och gör därmed dina moraliska argument beroende av ditt utopiska antagande, dvs. vad som rättfärdigar din position är inte ditt moraliska argument utan att du antar att allt kommer att bli toppen i din drömstat, men denna hypotetsika utopi kan inte bevisas med filosofiska resonemang.


  17. “Okunnighetens slöja är ju till för att nå rationella överenskommelser innan man vet var man hamnar.”
    Vad är en försäkring Fredrik? Något som kompenserar för osäkra utfall kanske?

    ” Samhällets roll av vad du producerar…”
    Skatt är en medlemsavgift för att få en stat som försvarar människor, så långt stämmer det. Resonemanget om god jordmån etc, bygger på en massa svammel och leder som tidigare nämnt att människor ska få tvinga sina åsikter på andra. Att bygga det på 2 hjälper inte alls eftersom resonemanget under 2 är fel.

    Slutligen:

    Ditt resonemang om överlevnad är helt fel. Om en plundrare inte har fler offer eller offren slutar godkänna plundring kommer plundrarna att ställas inför verkligheten, och behöva arbeta för sin överlevnad eller dö. Inga motsägelser, vilket återigen är mycket tydligt i objektivismen.

    Fredrik: Du skriver en massa svammel som grundar sig på felaktiga antaganden om verkligheten. Sen använder du dessa felaktiga antaganden för att argumentera mot objektivismen. Jag tänker inte längre använda min tid till att besvara detta svamlande då du uppenbarligen inte ser eller vill se felen du gör i dina antaganden.


  18. Ragnar Danneskjöld:
    ”Vad är en försäkring Fredrik? Något som kompenserar för osäkra utfall kanske?”
    Öhhh, ja exakt…vad försöker du säga? Den intressanta osäkerheten är ju att ingen veta sitt utgånsläge, vilket leder till globala överrenskommelser som inkluderar positiva rättigheter. När man väl är på samhällets botten är man ju inte i en position att försäkra till en utbildning, vilket liksom är poängen med resonemanget.

    Ragnar Danneskjöld:
    ”Resonemanget om god jordmån etc, bygger på en massa svammel och leder som tidigare nämnt att människor ska få tvinga sina åsikter på andra.”
    Du är fri att tycka att jorden är platt och ingen kommer att försöka tvinga på dig en annan åsikt, men vad som är en rationella principer för samähllet att operera på är objektiva faktum och inget som är öppet för varken dina vilja att det skulle vara annorlunda, eller något som man har rätten att underminera med mindre än att man flyttar (det lär finnas en hemlig klyfta i Colorado dit man kan flytta).

    Ragnar Danneskjöld:
    ”Att bygga det på 2 hjälper inte alls eftersom resonemanget under 2 är fel.”
    Exakt vad är fel med resonemnaget? Exakt vad är felet att samhället bör operera på den universellt acceptabla premissen att vara ett en god jordmån åt alla dess innevånare? Vad är fel med egenintresse och symmetri som metod att jämka mellan olika intresse?

    Ragnar Danneskjöld:
    ”Ditt resonemang om överlevnad är helt fel..”
    Ragnar, beakta detta faktum: De flesta människor överlever med väsentligt större framgång än Ayn Rand utan att emulera hennes hjältar. Vad är poängen med denna verklighetskontroll? Jo att visa att du och Ayn Rand når era slutsatser genom att fejka verkligheten via hysteriska överdrifter. Logiken i dina resonemang är: Man måste andas för att överleva, alltså är det bäst att alltid hyperventilera. Du utgår från något som är sant: Att om man dödar och plundrar alla som är arbetsföra så kommer samhället att bli rätt kasst, och lyckas ”logiskt” härleda något som är falskt: att samhället kollapsar och alla dör en fruktansvärd död i förtid vid 1% skatt. I Sverige har vi 50% skatt (alldeles för mycket enligt mig) och samhället är inte i närheten av att kollapsa och ekonomin växer konstant och människor rapporterar sig överlag vara mycket belåtna med sina liv och lever längre än Ayn Rand götr dom också. Och ditt strejkhot, kolla på verkligheten för bövelen!! Om du tror att du kan få samhället att kollapsa genom att flytta ut i skogen och leka Robinson så gör det, men du kommer inte att kunna övertyga mig och andra rationella individer att det är ett spännande och givande alternativ till ett komfortabelt och produktivt liv inom ramen för ett välordnat samhälle.

    Ragnar Danneskjöld:
    ”Om en plundrare inte har fler offer eller offren slutar godkänna plundring kommer plundrarna att ställas inför verkligheten, och behöva arbeta för sin överlevnad eller dö. Inga motsägelser, vilket återigen är mycket tydligt i objektivismen.”
    Det är alldeles sant att om en person på samhällets botten i en NV-stat inte får gå i skolan och på grund av detta förblir analfabet ochdärför har ohyggligt svårt att skaffa sig ett gott liv, ja då ställs han inför den verkligheten och får agera utifrån det. Det är liksom trivialt sant. Om han blir försedd med utbildning och kan skapa sig ett gott och trevligt liv tack vare detta, ja då ställs han inför den verkligheten. Inga motsägelser! 100% objektivt. Frågan gäller vilket samhälle som är bäst av dessa, inget annat.


  19. Fredrik O

    Argumenterar du verkligen för någonting? Jag läser mest bara att du är för välfärdspolitik, exakt vilken kan du givetvis inte leda i bevis. Dvs du argumenterar för hur det ser ut idag, inbördes käbblande politiker som alla mer eller mindre är överens om att just dom käbblande politikerna skall administrera statsförvaltningen, med lite olika mål om vad som anses vara ‘bra’ och ‘det goda samhället’.

    Och (återigen, om jag inte har missat nåt centralt) är din argumentation för detta att du tror att du har hittat en inkonsistens i någon annan moralfilosofisk lära.

    Ett tips:
    Försök att betrakta metoden ‘under okunnighetens slöja’ med samma kritiska ögon med vilka du tror dig hitta brister hos andra. Den är inte speciellt robust ens i dess teoretiska version.


  20. Det mest spännande med okunnighetens slöja är att den tar för givet att människor inte har någon aning om sin egen intelligens.


  21. ”Öhhh, ja exakt…vad försöker du säga? Den intressanta osäkerheten är ju att ingen veta sitt utgångsläge, vilket leder till globala överenskommelser som inkluderar positiva rättigheter. När man väl är på samhällets botten är man ju inte i en position att försäkra till en utbildning, vilket liksom är poängen med resonemanget.”

    Att de som vill kan teckna försäkring (även mot okunnighetens slöja t.ex försäkring för nästa generation), varför tvinga de som inte vill?

    ”Exakt vad är fel med resonemanget? Exakt vad är felet att samhället bör operera på den universellt acceptabla premissen att vara ett en god jordmån åt alla dess innevånare? Vad är fel med egenintresse och symmetri som metod att jämka mellan olika intresse?”

    Därför att detta samhälle bygger på tvång och slaveri, och en bakvänd moral där man straffar intelligens, ansvar och andra goda egenskaper och belönar inkompetens och andra dåliga egenskaper. Om ett samhälle belönar ”dåliga” egenskaper skapas felaktiga incitament och människor kommer att agera därefter. Dessutom är premissen om en god jordmån åt alla invånare subjektiv och kommer alltid att vara öppen för tolkningar. Detta i sig leder till att människor tar sig rätten att tvinga på andra deras åsikter om vad de anser vara en god jordmån. Objektivismen utgår istället från att alla människor i fri vilja kan skapa de förutsättningar de själva tycker är en ”bra jordmån” utan att för den sakens skull tvinga sina åsikter på andra.

    ” Ragnar, beakta detta faktum att människor överlever i större utsträckning än vad Rand förutspår etc etc”

    Detta Fredrik bygger på att samhällen under lång tid har byggts på en rutten och bakvänd moral som de flesta accepterar som god. Flertalet människor accepterar förtryck och slaveri som en god moral eftersom det är det samhället lär ut. Detta system med slaveri gör att människor kan överleva på plundring och slaveri, och därmed överleva på andras bekostnad. Att människor överlever i detta system beror på att offren godkänner förtrycket (och dessutom ofta tror att det är god moral). Inga motsägelser.

    ”Det är alldeles sant att om en person på samhällets botten i en NV-stat inte får gå i skolan och på grund av detta förblir analfabet och därför har ohyggligt svårt att skaffa sig ett gott liv, ja då ställs han inför den verkligheten och får agera utifrån det. Det är liksom trivialt sant. Om han blir försedd med utbildning och kan skapa sig ett gott och trevligt liv tack vare detta, ja då ställs han inför den verkligheten. Inga motsägelser! 100% objektivt. Frågan gäller vilket samhälle som är bäst av dessa, inget annat.”

    Här visar du att du inte fattat någonting av objektivismen. Alla människor, alltid hela tiden, i varje samhälle, varje dag, varje år lever i en objektiv verklighet. I denna objektiva verklighet finns tre alternativ. Arbeta för din överlevnad, dö, eller hoppas att någon annan arbetar för din överlevnad. Att någon blir försedd med utbildning på någon annans bekostnad innebär bara att någon blir tvingad att arbeta för någon annans överlevnad. Ingenting annat. Om människor tycker att det är rätt att finansiera andras utbildning då ska de ha rätten att göra detta. Men varför ska de ha rätten att tvinga på andra denna åsikten?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: