h1

Vapnets makt

september 20, 2007

I Uganda har en dansk konstnär betalat fattiga människor med grisar och getter för rätten att sälja bilder på dem. Kultursocialisterna är givetvis upprörda.

Stefan Jonsson skriver i DN:s mörkröda kulturdel att konstnären ”upphöjer marknaden till ett värde i egen rätt. Resultatet är en utilitarism som innebär allas rätt att använda sin nästa till vadhelst, bara man är överens om priset.”

Det låter ju väldigt gulligt, men problemet är att socialismen, som värde i sin egen rätt, är en utilitarism som innebär allas rätt att använda sin nästa till vadhelst, utan att man är överens om priset. Det glömmer Jonsson naturligtvis bort att nämna, för han är inte intresserad av att diskutera alternativ. Han är inte intresserad av att kontrollera några premisser och fundera kring vad marknaden egentligen är.

När det inte längre är frivilligheten som styr individen är marknaden satt ur spel, och alternativet är att något annat än pengar är medlet med vilket enskilda människor byter värden med varandra. Detta något heter ”våld” och är det socialistiska idealet. I kulturvänsterns värld är det inte individen som bestämmer vad hon vill sälja och till vilket pris, det gör staten eller ”demokratin”, och håller inte individen med blir hon tvingad, med våld. När hennes egen vilja och önskan inte stämmer överens med ”demokratins” är det ”demokratins” vilja som är överordnad och som drivs igenom med de medel som behövs.

Jonsson refererar en annan konstkritiker som uttalat sig om verket i termer av att ”…alla mänskliga relationer väsentligen handlar om att exploatera varand­ra”. Exploatera betyder ”använda”, och det stämmer ju, den intressanta skiljelinjen går mellan att exploatera mot någons vilja och att göra det i enlighet med den. Den enda ideologi som erkänner varje enskild individs – oavsett vem hon är, vad hon heter eller hur hon ser ut – rätt att själv avgöra vem som ska få använda henne och i vilka syften är liberalismen, vilken i förlängningen innebär ”marknaden”. Det är endast och enbart på en fri marknad som alla individer, undantagslöst, själva får avgöra om de anser sig tjäna på ett utbyte – av varor och arbetsinsatser – eller inte. I den socialistiska världen existerar inte det valet, där är individen ett redskap för andras mål snarare än ett mål i sig själv.

Är detta ett bättre alternativ? På den frågan svarar inte kulturvänstern. Det viktigaste är att kritisera, inte att fundera, värdera och presentera hållbara och logiska alternativ.

Ytterligare bevis på den bristande förmågan till eftertanke hittas i ett annat citat:

”Av varje fotografi har Hornsleth gjort tre meterstora kopior som visats på gallerier i Köpenhamn. Just nu ser man dem på Illum, Köpenhamns motsvarighet till NK. Hundra fattiga ugandier hänger bland danska och italienska designmöbler”

Käre Stefan Jonsson. Vad tror du är anledningen till att ugandier är villiga att sälja sina namn för en gris medan danskarna traskar runt på överfulla varuhus med ett glas rödvin i handen och betraktar fotografier värda tiotusentals kronor? Beror det på att danskarna lever under den gudomliga demokratin där alla beslut fattas gemensamt av folket och där varje individ är ett medel för ett högre syfte, utan egen vilja och egen rätt att bestämma över sig själv och sin kropp? Beror det på att ugandierna är utsatta för den hemska marknaden där de själva får avgöra vilka mål de ska eftersträva, i frivilligt samarbete med vem som helst och med rätten att låta intellektet snarare än piskan styra deras val?

Eller beror på det motsatsen?

Idag släpptes rapporten Economic Freedom of the World 2007. Den visar att Danmark ligger på plats 15 av 141 undersökta länder vad gäller ekonomisk frihet. Uganda ligger på plats 76, mycket tack vare liberaliseringar i slutet av förra seklet. 1990 var Uganda det minst fria av 113 undersökta länder i samma rapport, medan Danmark låg på plats 20.

Att tro att rikedomen är en slump som inte beror på graden av frihet under en längre period är att vägra se samband mellan orsak och verkan. Att ugandierna är fattiga beror på att de under en lång tid har levt i ett samhälle som inte har erkänt deras rätt till självbestämmande, vilket i förlängningen innebär att de varit exkluderade från det som kallas marknad. Att danskarna är rika beror på den raka motsatsen, nämligen att de lever i ett land som i 100 års tid har insett att rikedom inte skapas genom förhoppningen att den ska skapas eller tack vare Guds goda vilja, utan genom att enskilda människor i fritt utbyte med andra får eftersträva sina egna mål. De lever i ett fritt samhälle och verkar därmed på en marknad. Något alternativ finns inte, det är marknad och frihet eller socialism och ofrihet. Pengar eller piska, som direkta motsatser.

Stefan Jonsson kan gärna tycka att det är hemskt att ugandierna måste sälja sina namn för att överleva, men när han (indirekt) skyller deras fattigdom på marknaden och vill begränsa dem ytterligare använder han bara den antilogik som är den ursprungliga anledningen till deras fattigdom. Bara genom friheten att köpa och sälja värden – friheten att efter eget intellekt bedömma och värdera varje form av utbyte – kan de fattiga bli rika. Ju mer tillgång de får till våra marknader – den rika världens fria individer – desto större chans har de att ta sig ur sin misär. Ju mindre frihet de får desto längre är de dömda till elände och en ständig kamp för överlevnad.

Ugandierna skulle knappast klaga om de fick strosa runt på lyxiga varuhus och sitta i italienska designmöbler, och även om vägen dit är lång går den inte via det tvång och den ofrivilliga exploatering som kulturvänstern betraktar som samhälleliga ideal.

8 kommentarer

  1. Ang Kristian von Hornsleth: ”Hornsleth Village Project Uganda”

    Att alltid förutsätta att den mörke är den svage och étt offer är väl den egentliga rasismen. Här ser vi en stor hoper afrikaner som inte lyft ett finger och fått en massa uppmärksamhet och gratis ”mat” till ett för dem stort värde. Konstnären exploateras av västerländska medier.

    För övrigt skapar frihandel koldioxid och u-hjälp skapar än fler svarta barn, eftersom inga motkrav ställs, problemen eskalerar.


  2. Det är svårt att avgöra om du är sarkastisk eller inte. Oavsett vilket är problemet ett politiskt problem i det att afrikanerna förtrycks av socialism och kollektivism i sina egna länder. Vår uppgift är att behandla dem som vilka handelspartners som helst istället för att klappa dem på huvudet och tro att de är värdelösa, dömda till evigt bidragsberoende.


  3. Du är lika skarp som vanligt.

    Problemet i stora delar av Afrika och andra delar av världen, t.ex. Fiji, är att marken är kollektivt ägd. Därmed är det svårt för en enskild bybo att förändra sin situation genom innovation eller hårt arbete.


  4. Tack så mycket!

    Visst är det så, samma sak i Kina under Mao: all mark förstatligades och delades ut till produktion efter ”behov, inte profit”, så när socialisterna gnäller om att det inte var någon ”riktig socialism” är de långt ute och cyklar.


  5. Vera: kan du inte låta bli att klippa och klistra in din formulering på var enda internetsida som finns i debatten. det blir tröttsamt att läsa samma meningar om och om igen. formulera åtminstånde om dig lite så att vi andra får lite variation.


  6. Jag tycker att det är precis det han gör, Hornsleth. Klappar byborna på huvudet. De tycker förmodligen att han är en lika stor idiot som vi (dvs de som du kallar ”socialister”). Vad är politik och vad är konst i det här projektet? Snälla berätta för en oinsatt bloggsvensk.


  7. Konsten är så vitt jag kan se bara det faktum att det är fotografier, resten är politik. Det är lite knepigt att förstå vad han egentligen vill säga, men min poäng är att västvänstern kanske borde inse att kravlöst bistånd och förbud mot handel och utbyte kanske inte är vägen till rikedom.


  8. Det håller jag verkligen med om, Francisco. Det är nästan lika illa med rödhåriga kulturtanter som åker ner till Afrika för att ge bistånd och ligga med afrikaner. Eller som jag märkte mycket av i Ryssland: självgoda skandinaver som reste dit i syftet att bygga barnhem eller liknande för att sedan köpa pälsmössor, supa ner sig på närmaste bar och trakassera unga tjejer.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: