h1

Nationalekonomin och vänstern

oktober 29, 2007

Jag kommer för en tid att fördjupa mig i ekonomisk idéhistoria och hoppas kunna producera en del inlägg på det temat här på bloggen. Detta första handlar om vad ämnet nationalekonomi egentligen handlar om. Lionel Robbins definierade 1932 nationalekonomin som:

”The study of the allocation of scarce resources”

Definitionen är speciellt intressant när man beaktar vänsterns kritik mot nationaleknomin, se t.ex inlägget om Vänsterpartiet och ekonomin. Som Francisco skriver vill vänstern vill få det till att nationalekonomin inte är en vetenskap utan en politisk konspiration som är ute efter att bevisa att det är rätt att ta från fattiga och ge till rika.

Beakta nu den berömda vänsterklassikern:

”Av alla efter förmåga, åt alla efter behov, eller helt enkelt allt åt alla”.

Detta skulle fungera kalasbra om det fanns oändligt med resurser, då kan verkligen alla få allt. Med detta i åtanke kan vpk´s och vänsterns kritik mot nationalekonomin framställas i ett nytt ljus. Att nationalekonomin existerar är nämligen ett bevis på att resurserna är begränsade, vilket vänstern i sin låtsasvärld ständigt försöker att förneka. För vänstern som hela tiden lovar människor allt de önskar sig utan ansträngning blir nationalekonomins själva existens som en nagel i ögat som hela tiden påminner om att resurserna i verkligheten är begränsade. Faktum är att om resurserna var oändliga skulle nationalekonomin vara helt överflödig och allt åt alla skulle vara det enda rätta. Implikationerna av detta är att det är inte nationalekonomins forskningsresultat som vänstern ogillar och inte vill erkänna utan existensen av ämnet som sådant. Vidare kan vänsterns kritik också beskrivas som ren självbevarelsedrift. Om människor hade större kunskaper i nationalekonomi skulle flera förstå att det bästa för att alla ska få det bättre är ett samhälle som försöker skapa så mycket resurser som möjligt. Och den fria marknadsekonomin är oöverträffad när det gäller att skapa resurser.   

Advertisements

6 kommentarer

  1. Mycket sant. I skolan får man lära sig en hel del strunt, men ämnen som filosofi, ekonomi och politisk teori utelämnas. Nu vill jag inte påstå att det mänskliga intellektet begränsas till vad som omfattas av skolplanen, absolut inte, men är det så konstigt att gemene man har så dåliga kunskaper i dessa ämnen? De betraktas som tråkiga, komplicerade och i stort sett onödiga.

    Istället kör vi på idrott, hemkunskap och bild. Bra där.


  2. Nåja, för att faktiskt kommentera saken här. Nationalekonomi är av avgörande betydelse för politiken. Oavsett vad somliga vänstermuppar må anse 😉


  3. Skulle vilja säga att nationalekonomin är av avgörande betydelse för att skapa välstånd, inte att nationalekonomin är av avgörande betydelse för politiken. Politik kan grundas i på vilken dårskap som helst, men för att lägga grunden till välstånd måste man veta vad man gör.


  4. Vänstern brukar i mitt tycke även de utgå från att att resurserna är begränsade, så tillvida att världen är ett nollsummespel där min rikedom gör dig fattigare. Jag tror snarare att oviljan ligger i att även om nationalekonomin utgår från att resources are scarce, så konstaterar man även att olika ekonomiska policys kan göra den kaka som man skall dela på olika stor. Man konstaterar till exempel att tullar och skatter genererar dead weight losses i ekonomin. Av en händelse råkar de policys som är minst effektiva också vara de som vänstern föredrar – däri tror jag anledningen till deras antipati gentemot nationalekonomin ligger, vilket är märkligt, då det inte ligger någon egentlig värdering i konstaterandet. Effektivitet är trots allt bara ett av många hänsyn.
    Nu: heroes säsong 2 episod 6!


  5. Jag hävdar att nationalekonomins begränsade resurser är något annat än den bestämda mängden pengar eller ”socialistiska kakan”. Vänstern tror att man kan omfördela hur som utan att storleken på kakan ändra. T.ex vill vpk lösa arbetslösheten genom att anställa i offentlig sektor. Nationalekonomin visar att det inte är någon lösning utan endast kommer att ge inflation, höjd ränta, undanträngda privata investeringar och samma arbetslöshet. Slutprodukten är samma arbetslöshet men större offentlig sektor. Inga resurser har skapats, snarare har resurserna krympt eftersom privata sektorn blivit mindra.

    Nationalekonomins begränsade resurser tycker jag delvis kan illustreras med ”det finns inga gratis luncher”. Resurser kan inte uppstå ur tomma intet, eller bibehållas om man incitament och förutsättningar ändras. Nationalekonomin utgår från begränsade resurser och förklarar därmed vilka spelregler som gäller i verkligheten.


  6. Socialisterna har en statisk syn på resurser. De tänker sig att mängden resurser aldrig förändras. Resurserna har uppstått ur intet, och de som nu är rika, är det av en historisk slump eller för att de har stulit och bluffat sig till rikedomen. Skillnader i människors förmågor existerar ej. Därför anses det självklart att resurserna ska fördelas lika mellan alla människor.

    Vi liberaler har en dynamisk syn på resurser. Vi inser att resurser skapas och upprätthålls av människor. De som är rika är det pga sina stora förmågor att arbeta och tänka. De som är fattiga är det pga sina små förmågor. Ingen har rätt till mer än så mycket som den själv har skapat.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: