h1

Behov

januari 16, 2008

Både Monica Green och Eva-Lena Jansson tar upp samma fråga appropå partiledardebatten: borgarna för en orättvis politik som motverkar idealet att den som behöver något (i detta fallet sjukvård) ska få mest. Ökade klyftor enligt amerikansk modell kallas det och innebär alltså per automatik orättvisa.

Jag har adresserat detta ämne många gånger men aldrig fått något vettigt svar. Det verkar sitta i ryggraden på slentrianvänstern att det är orättvist om en har mer än någon annan, men argument kring varför det är så saknas. Därför vill jag hemskt gärna ha en förklaring, från vem som helst som anser sig stå för ovanstående klyschor:

Först och främst: rättvisan i att den som behöver vård ska få den ”gratis”. Hur försvarar man den åsikten om det inte finns någon vård? Tänk dig ett samhälle där det inte finns några sjukhus eller läkare, hur motiverar man den behövandes rätt till vård i en sådan värld? Om jag blir sjuk, är någon då tvingad att bota mig? Vem i så fall, den som är mest kunnig? Och ska den personen avlönas eller arbeta ”gratis” för att jag ska bli frisk?

Sedan: rättvisan i att alla ska ha ungefär lika mycket. Återigen illustrerat av Charmberlainexemplet. Tänk dig ett samhälle där alla har lika mycket av allting. Till detta samhälle kommer basketspelaren Wilt Chamberlain. Han har skrivit ett kontrakt med sin klubb som säger att han får en krona för varje besökande på lagets matcher. 100.000 biljetter säljs i samhället och Wilt blir mycket rikare än de som bor där. En orättvisa har uppstått, men varför är det en orättvisa?

I det första exemplet hänger ”rättvisan” på att vård existerar, vilket inte alls är en självklarhet. Frågan är om sjukvård ändå är en rättighet, vilket väl låter rimligt. En rätt till något kan ju inte gärna bygga på att det först finns, så att ingen har rätt till vård om den inte existerar. Men hur förklarar man det?

I det andra exemplet hänger ”rättvisan” på att vuxna människor förbjuds att använda de resurser de tilldelats. Annars måste de fördelningar som uppstår genom frivilligt utbyte återkallas i ”rättvisans” namn, och hur förklarar man det?

Jag lämnar fältet öppet för vänstern, som så många gånger förut.

Annonser

3 kommentarer

  1. Ohh, vilken klurig fråga… Hur kan sjukvård vara en rättighet om det inte existerar någon sjukvård? Det lika enkla som självklara svaret är att det inte gör det, sjukvård är en rättighet som uppkommer genom att applicera en procedur på den rådande samhällskontexten. Denna procedur kan vara utilitarism eller Rawlsianism eller något annat. Proceduren är tidlös (precis på samma sätt som du känner att dom negativa rättighetrena är) men resultatet av den är kontextberoende.


  2. Utilitarism är luddigt och kan användas för att rättfärdiga allsköns hemskheter.

    Rawlsianism bygger pa en hypotetisk konstruktion och är inte förankrad i verkligheten.

    Häpp!


  3. […] om sjukvård Det enda svar jag fick på mitt inlägg om varför sjukvård är en rättighet var att den inte är det. Problemet är ju att om det är en […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: