h1

Ännu en ovetande uttalar sig om ekonomi

september 27, 2008

Hur ofta har du hört floskeln att ekonomi inte är någon vetenskap? Hur ofta har den uttalats av ekonomer? Hur ofta har den som påstått det visat vad som inte är vetenskaplig och vad det egentligen innebär?

I dagens SvD uttalar sig ytterligare en obildad vänsteranhängare om finanskrisen, trots sin uppenbara okunskap i ämnet. Tesen är den gamla vanliga: USA är ett helt oreglerat och marknadsliberalt samhälle som ”inte fungerar”, vad det nu innebär.

Det första felet är det mest övergripande: ett marknadsliberalt samhälle har ingen ”funktion”, det är inte tänkt att leda fram till en bestämd konsekvens. Det är bara ett rättviseideal, ett moraliskt ramverk. Ingen påstår att marknaden är ofelbar och aldrig kommer uppleva kriser, tvärtom. När människor agerar irrationellt – som nu är fallet inom finanssektorn – så får de ta konsekvenserna. Rationalitet är inte något automatiskt. Den som tror att något politiskt system kan undika ekonomiska kriser är ute och cyklar, vilket historien bevisat med all önskvärd tydlighet. De mest statsstyrda ekonomierna är alltid de fattigaste, de där befolkningen lider av svält och kronisk brist på även det mest nödvändiga.

Vad gäller det praktiska kan vi först och främst konstatera att USA är långt ifrån något ”nyliberalt” drömsamhälle. Visst är ekonomin relativt fri sett till övriga världen, men den är trots det på flera områden hårt statskontrollerad, subventionerad och skyddad mot konkurrens. Enligt Heritages ranking ligger USA på femte plats över världens friaste ekonomier, Sverige ligger på plats 27 (av 157 länder sammanlagt). Det kanske mest intressanta är att ”financial freedom” är på samma nivå i Sverige som i USA. Fraser Institute är på samma linje och rankar USA som nummer 8/141 och Sverige som nummer 33, på Världsbankens lista ligger USA 3a och Sverige 17e av 181 länder.

Heritage om Sveriges finanssektor:

”Regulation of the financial system is transparent and largely consistent with international norms. Banks offer a full range of financial services. There were 127 banks at the end of 2005: 26 Swedish, 28 foreign, and the rest savings banks or cooperative institutions. Nearly all commercial banks are privately owned and operated, and credit is allocated on market terms. Banking is highly concentrated, with four banks accounting for over 80 percent of assets. The government owns a mortgage company and several development funds and continues to offer concessional funds through various agencies. Foreign insurers are well represented in the insurance sector. The Stockholm Stock Exchange is modern, active, and open to domestic and foreign investment.” (min kursiva markering)

Heritage om USA:s finanssektor:

”The U.S. has the world’s most dynamic and developed financial markets. Reform in 1999 permitted a wider range of services and eliminated barriers to entry and barriers between commercial banks, insurance companies, and securities firms. Regulations are generally straightforward and consistent with international standards, although concerns have been raised about the intrusive nature and cost of the 2002 Sarbanes–Oxley Act. The instability of the housing market in late 2006 and ongoing concern about sub-prime lending could affect financial stability. Foreign financial institutions and domestic banks are subject to the same restrictions. There were 7,549 banking and thrift institutions in mid-2005. The Federal National Mortgage Association and Federal Home Mortgage Loan Corporation account for about half of home mortgages. Foreign participation in equities and insurance is substantial and competitive.”

De kursiva styckena är viktiga: både i USA och Sverige finns statliga bolåneinstitut som har drivit på prissänkningen på lån, vilket främst har ”gynnat” de fattiga och hushåll med låga marginaler. I USA Freddie Mac och Fannie Mae, i Sverige SBAB. Och vad säger en av våra ledande politiker om just SBAB? Jo:

”SBAB har bidragit rejält till prispressen på bolånemarknaden”

Så har även Freddie Mac och Fannie Mae, som stått för 80% av bostadslånen i år.

Statliga initiativ har alltså tvingat privata konkurrenter att följa med i prissänkningen, vilket har lett till ökad utlåning till hushåll som egentligen inte kan betala räntorna. Vidare har statliga garantier gjort att bankerna har kunnat ta på sig orimliga risker, de vet att de ändå aldrig kommer få gå under. På en verkligt fri (eller ”nyliberal”) marknad hade priserna satts efter vad som är rimligt och inte efter vad staten anser är bra för de fattiga. Vidare hade företag aldrig kunnat ta så stora risker som de har gjort idag, eftersom de då hade gått omkull. Således är krisen inte en effekt av för få regleringar, utan snarast av för många.

Det finns nog få riktiga liberaler som tycker det är bra att staten går in och styr marknaden och garanterar att täcka upp förluster med hjälp av skattepengar. Det är snarare en politik som socialister som Rothstein borde gilla: subventioner till olönsamma företag och produktion ”efter behov”. De kritiska rösterna från högern har också varit många, inte minst har en av Sveriges mest överlägsna debattörer höjt rösten vid ett flertal tillfällen. Läs mer av honom här.

Till slut undrar man varför Sverige trots sina omfattande välfärdssystem och överlägsna (?) skola fick genomlida en finanskris under 90-talet. Hur kunde den uppstå, herr Rothstein? Jo då, som en följd av sosseriets oansvariga finanspolitik under 60-, 70- och 80-talen vilken ledde till inflation och devalveringar som i sin tur gjorde det socialistiska kronförsvaret ohållbart i längden.

Det är förvisso roligt att se Bambi på hal is, men när socialister ska uttala sig om en ekonomi de inte begriper sig på blir mest bara pinsamt.

13 kommentarer

  1. George Soros har sagt att ekonomi inte är en vetenskap.Han har en examen från London School of Economics Läs hans bok Open society.

    I övrigt e det oxå nonsens det du skriver. Det var inte soosarna eller bolånen till egna hem som förde sverige i diket 1991. Det var bankernas vettlösa utlåning till bolag som Nyckeln och Gamlestaden som i sin tur köpte kommersiella fastigheter i hela Europa till fantasipriser.Och inte kunde betala lånen för dessa när bubblan sprack.

    I USA idag är krisen framkallad av ett vilt experimenterande med nya derivativa instrument, samt värderingsinstitut med dubbla lojaliteter, och en bankkultur som gynnar risktagande och bromsar riskkontroll.
    Det är alltså den råa kapitalismen som ställt till det hela både då och nu.


  2. Bra sammanfattning. Det är helt otroligt att vänstern försöker utmåla finanskrisen som en effekt av den fria marknaden när det är så uppenbart att det är statlig reglering och företagsvälfärd som är ansvarig.

    Johan Norberg har en hyfsad genomgång av orsakerna till krisen:
    http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=9&year=2008#2871


  3. @Säger du det
    Den svenska bostadskrisen, vansinnesutlåningen som bankerna gjorde och inflationen var på grund av vad riksbanken gjorde vid avregleringen av kreditmarknaden 1985. Problemet, så som ofta var att de gjorde en halv avreglering som gjorde det möjligt för bankerna att låna in enorma belopp från staten för ingenting och sedan låna ut dem. De hade dessutom garanti från staten för täckning av beloppen. Vid avregleringen stängde man också effektivt av styrräntan som kontrollmekanism.

    Folk brukar tro att företag älskar fri marknad och ren kapitalism. Icke så. Företag vill ha vinst. Om man kan få det genom att utnyttja staten kommer många att göra det. Avregleringen 1985 gav inte en fri marknad utan gav statliga pengar och skydd till bankerna. De utnyttjade situationen och drev den till en ohållbar punkt. Och när allt sket sig så kom staten in och räddade dem.

    Konkurser är en naturlig del av ett kapitalistiskt system. Det är så man får bort dåliga företag. Enorma krascher sker när man har statlig inblandning – då marknaden inte får tillfälle att ta kål på dåliga företag utan de hjälps av staten tills det blir helt ohållbart.

    USA-krisen är ganska så enkel att förstå. Det finns fyra relevanta faktorer:
    1) Lagar som gällde från 1933-1999 som förbjöd investmentbanker att ta inlåning. Detta var infört för att folk inte skuller förlora sina besparingar pga bankens dåliga spekulationer. Som en konsekvens had investmentbankerna ingen egen säkerhet i formen av inlånat kapital utan var tvungna att lita på de säkerheter de hade (bostäder). När värdet på säkerheterna föll så var de körda.

    2) Lagar som infördes för att bekämpa bokföringsbrott och som krävde att banken värderade sina säkerhet till aktuellt marknadspris – även om det inte fanns någon marknad. Antag att du har ett bostadslån och priset på din typ av bostad faller med X procent. Men du tänker inte sälja den och du har inga problem med att betala räntan på lånet. Ändå måste enligt lag banken räkna det som en förlust med X procent. Det här leder till att bankerna blir helt beroende av en uppåtgående marknad och att minsta nergång skapar panik.

    3) Fannie Mae och Freddie Mac var till större delen redan statliga bolag som fick lån av staten för räntor som var lågt under marknaden. Detta presade ner räntorna till extremt låga nivåer.

    4) Lagar som infördes under Clinton förbjöd banker att ge ut lån till valda ekonmiska grupper utan var tvingade att ge ut lån med anpassad ränta till eknomiskt sämre stående. Tanken där var att minska segregationen. Bankerna tog till subprime lån för att klara detta. Effekten kan man se idag.

    Detta är inte kapitalism utan en typisk blandekonomi och det är konsekvenserna av en blandekonomi som vi ser.

    Det rätta att göra nu vore att låta de krisdrabbade bolagen gå i konkurs. Sedan gäller det att avreglera och ta bort alla garantier på statlig hjälp till misslyckade banker. Det är enbart genom att man låter dåliga företag försvinna som bra företag kan komma fram.


  4. Hmmm… – John Galt – Det finns en hel del ”obehagliga sanningar” i det Du tänkt/skrivit i Ditt inlägg ovan, verkligen…

    Dock – det gäller ju alltid att försöka finna grundorsaken till det hela – för att kunna bora ”sjukdomen” för gott ! 🙂


  5. Tack Lucas. Jag tror inte att Säger du det riktigt läste mitt inlägg, hans argument bemöts ju faktiskt i det.


  6. […] Vad är en marknad? « Ännu en ovetande uttalar sig om ekonomi […]


  7. Och så får jag åter upp ögonen för en utopist, en person som tycks basera hela sin analys på att välden faktiskt kan vara likt en perfekt maskin. Om bara siffrorna pusslas ihop rätt så… Och de fattiga får skylla sig själva, eller som du nog skulle se det, bäras upp av den kreativa (finans)klassen. Eller kanske bättre att de liksom företagen ”förbättras” genom konkurs. Nej, det vi ser idag är faktiskt nyliberalismens haveri, för det är defacto nyliberalism vi ser. Men inte genom utopistens ögon, utan genom det reellas ögon. För vi lever i slutändan i en värld och en historia av ofullbordade system. Marx ofullbordade utopi lämnade efter sig vacker filosofi, kanske en dag värd att återbesöka när nya system ska byggas.


  8. Försök att läsa vad vi skriver här och argumentera mot det istället för att hitta på någon egen irrelevant floskelsamling, okej?


  9. Försök, snälla, själv att argumentera mot/med det jag skriver. Om du sen har problem att se vad det jag skriver har att göra med det du skriver så kan du be snällt om förtydliganden. Men om du inte har förmågan att begripa syntax inkompatibel med din egen så låter poängen i mitt inlägg tala för sig själv. Och utesluter samtidigt relevansen för hela din värdegrund.


  10. ”…det är defacto nyliberalism vi ser”

    Nej. Fel. Läs mitt inlägg som handlar om varför det inte är så.


  11. […] Ännu en ovetande uttalar sig om ekonomi […]


  12. SBAB lånar fortfarande ut till 95% av värdet och har såvitt jag förstått inga planer på att ändra detta. Dock finns det gott om konkurrerande institut och banker som bara för några månader sedan gladeligen lånade ut till 100%, men som nu valt att strypa utlåningen. Ska man fullfölja bloggarens tankebanor kommer man snabbt fram till att övriga bankers agerande att strypa utlåningen i allra högsta grad bidrar till att förvärra kommande prisnedgångar. Frågan är vilket agerande som är värst? SBABs eller de institut som stryper utlåningen?


  13. […] Krisen är nämligen inte nyliberal, vilket har påpekats på en rad olika platser. Exempel: här, här, här, här, här, här, här, här, och här. Det finns fler källor för den som bryr sig […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: