h1

Jag blir så trött

december 11, 2008

Birger Schlaug kanske borde kanske se sig själv i spegel innan han uttalar sig om ”intellektuellt undermålig propaganda”. I hans värld är ekonomisk tillväxt ett politiskt beslut, fattat av någon eller några utan klar anledning, vilket leder till att människor tvingas jobba ihjäl sig i jakten på materiell lycka. Därför behövs ett nytt parti som befriar människor från ekonomismens dogmer och eftersträvar obefintlig eller till och med negativ tillväxt, i humanismens namn.

Man kan bli matt av mindre.

Först och främst: tillväxt är inget politiskt beslut. Det fungerar inte som så att en liten elit sitter och bestämmer att nu jävlar ska vi ha si och så många procents tillväxt eftersom det gör folk lyckliga. Det finns ingen hemlig propagandamaskin som lurar folk att tro att de mår bättre av att köpa mer saker. Och ännu viktigare, om samhället vill uppnå negativ tillväxt så kräver det inget politiskt system. Det är bara att säga upp sig från jobbet, alternativt ta väldigt mycket längre lunch- och fikaraster. Man kan också strunta i att utbilda sig och sätta sig i en taxi, i kassan på Kooperativet, eller ta tag i en mopp och börja städa.

Därmed till den andra viktiga punkten: tillväxt betyder inte ökad rovdrift på naturen och konsumtion av större materiella volymer. Tillväxt betyder att man på kortare tid i period 2 producerar samma mängd välstånd som i period 1. Det kan användas på två sätt: mer produktion på samma tid eller samma produktion på mindre tid. Klassiskt sett använder människor tillväxten till att producera mer på samma tid, även om arbetstiden hela tiden minskar i samhället. Det betyder att vi får mer resurser att leva av och slipper slita lika hårt för att uppnå livets nödtorft.

I Schlaugs värld – precis som i alla socialisters – existerar välståndet oberoende av produktion och arbetstid. Det kan bara skiftas runt, aldrig förbrukas eller skapas. Därför kan han skriva saker som ”Det finns förvisso massor av områden även i vårt land som behöver växa – men att inbilla sig att detta är detsamma som att den totala tillväxten ständigt måste öka är feltänkt”.

Kära Birger: hur tänker du dig att man ska kunna slänga mer resurser på den offentliga sektorn utan att samtidigt skapa mer resurser i samhället som helhet? Tror du att det inte existerar någon gräns bortom vilken människor inte längre är villiga att jobba för att det inte lönar sig i och med att de inte får behålla resultatet för sig själva? Kan man höja skatterna från dagens ca 55% till 75 eller 100 utan att det påverkar mängden samlad produktion?

Det finns många länder i världen som har nolltillväxt, och som har haft det ganska länge. Kan någon tänkande människa på allvar tro att befolkningen i de länderna jobbar mindre och njuter mer av livet än vi svenskar, eller några andra folk i den industrialiserade världen? Självklart är det precis tvärtom. I fattiga länder jobbar folk ännu hårdare, under sämre villkor, för att skapa det mest nödvändiga. De har ingen tid att breda ut sig i dagstidningarna och klaga på att det finns för mycket rikedom omkring dem. De har fullt upp med att klara livhanken, och det är resultatet av en osund ekonomisk politik som är mycket lik den Schlaug vill ha i Sverige. Den går ut på att produktionen måste begränsas och styras, kontrolleras och kvävas om den sker inom ”fel” områden.

Turkiet har en BNP/capita-nivå som är en tredjedel av Sveriges, Albanien har en sjättedel, Bolivia en tiondel. Där konsumerar folk mindre än vi gör, men vem tror på allvar är de är lyckligare eller har mer tid och utrymme för ”livskvalitet”?

Nu vet vi visserligen ingenting om vad Schlaug vill göra, hur han i praktiken vill uppnå nolltillväxt. Om människor vill ha det så kan de som tidigare nämnts sluta jobba, jobba mindre och fika mer, eller strunta i att utbilda sig. Men vad leder det till? Mindre skapar rikedom ger upphov till sämre köpkraft och lägre efterfrågan, vilket i sin tur innebär att företag inte gärna varken anställer eller investerar, varvid arbetslösheten stiger. Vilket företag vill anställa människor (som för övrigt inte vill jobba speciellt hårt) eller investera pengar i effektivisering om de vet att deras marknader krymper? Vem vill satsa pengar i en bransch som inte växer, där det inte finns några möjligheter att få avkastning på sitt kapital? Vad leder det till?

Kan du svara på det, Schlaug? Hur ska du ge jobb till folk när du samtidigt vill krympa efterfrågan på varor och därmed på arbete? Vems pengar är det som ska användas till att betala löner åt folk vars produktion ingen vill konsumera? Och vad händer när företagens slutar investera i teknik och utbildning som gör att människor kan jobba kortare tid men ändå producera samma mängd rikedom? Tror du att det finns utrymme att minska arbetsbördan i ett samhälle där effektiviteten och tillväxten hela tiden krymper?

Miljöstollar som Schlaug är inte bara farliga för samhället, de är dessutom djupt oärliga och antimänskliga i hela sin inställning. Vad de eftersträvar är i praktiken ett bristsamhälle där människor tvingas till hårda arbetsinsatser bara för att klara det mest grundläggande av försörjning, men de förklär det till nån sorts förbannad lögn om att lycka innebär att inte konsumera. Se dig omkring i världen Schlaug, är de lyckligaste människorna de som knappt har mat för dagen? Är de mest välmående samhällena de som inte har skapat någon tillväxt de senaste 50 åren? De senaste 20 åren? Det senaste året? Är Sverige ett bättre land idag än för ett år sedan eftersom vår ekonomi nu krymper? Det är ju detta du eftersträvar, så varför kommenterar du inte effekterna? Arbetslöshet, minskat konsumtionsutrymme, skulder. Det är vad din negativa tillväxt skapar, ingenting annat.

Ingen påstår att individens lycka korrelerar med mängden konsumtion av materiella ting, men konsumtion är en nädvändighet så länge människan vill leva i ett annat tillstånd än ren misär. Många samhällen har försökt begränsa både konsumtion och produktion genom planekonomiska åtgärder, förbud, sanktioner och statsstyrning. Det har i samtliga fall lett till ett helvete för människor, till svält och elände, och aldrig till ökad lycka genom att individen kan lägga mer tid på nån sorts självförverkligande flum än att arbeta. Sådan är verkligheten, och om Schlaug visste någonting om de ekonomiska teorier han så tvärsäkert uttalar sig om skulle han kanske veta detta.

I de blindas rike är den enögde kung.

Advertisements

12 kommentarer

  1. Kapitalismen och marknadsekonomin drivs märkligt nog av latheten att producera så mycket som möjligt med minsta möjliga insats/ansträngning. Det är drivkraften, den enskildes nyfikenhet och strävan att ständigt hitta nya rationella effektiva lösningar i arbets- och vardagsliv. Det är så vi skapat tillväxt och välstånd.
    Inte genom att backa tillbacka till gröna flumvisioner och ett liv i det gamla bondesamhället med ekologiska produkter högt o lågt.

    Miljötomtarna är våra nya kommunister i grön urstyrsel när nu forna öst potentater kastat in handduken för gott. Ismerna är döda, snart även klimatalarmismen. Vem fan vill sitta i skogen, odla morötter o elda med björkved?


  2. Nej, och de fattar ju inte att livet på landet inte är så romantiskt om det innebär att man måste slita dag och natt för brödfödan. Det är skönt att åka bort lite då och då när man har råd pga att man har jobbat, men det funkar inte att äta kakan och ha den kvar samtidigt. Mindre arbete men samma välstånd och teknik är en omöjlighet.


  3. Schlaug har fel. Men även detta inlägg har fel. Schlaug har fel för att han tror att ett nytt parti ska kunna förändra systemet. Men det är ungefär som att anställa soldater som inte vill döda.

    Du har fel för att du tror att allt som inte är kapitalism per definition är socialism. Ismerna är döda precis som du säger. Varför då inte vara med och tänka ut någonting nytt?


  4. http://niclasbladfalt.blogg.se/

    Där är mitt svar till Schlaug.


  5. Det har jag inte sagt, men vänsternfolket som förlorat den ideologiska kampen har nu hittat en ny ism att gömma sig bakom för att kunna reglera, ha makt o styra över folket, klimatalarmismen. Allt är ett maktspel och resultat blir återgång stagnation precis om under planhushållningens framgångsrika era.


  6. Niclas, om vi under en lång period ska ha noll- eller negativ tillväxt i det här landet krävs politiska åtgärder som aktivt hindrar ekonomin från att växa. Det bästa sättet att åstadkomma en krympande ekonomi är genom att implementera socialism som system, planekonomi allra helst. Om människor däremot av egen fri vilja skulle få för sig att sluta jobba, sluta utbilda sig, sluta anstränga sig, då krymper ekonomin alldeles oavsett, utan att vi inför ”någonting nytt”. Adolf har för övrigt helt rätt, vänsterns nya ism är klimatalarmismen som likt alla andra vänsterismer bygger på negativism och misstro.


  7. Francisco: Tillväxt är ju ett ord som används inom ett kapitalistiskt system. Det är ju en värdemätare som också kan användas på ett socialistiskt system.

    Jag menar mera att man ska tänka ännu friare och ännu mer utanför lådan där tillväxt inte ens kan appliceras som en värdemätare.


  8. Tillväxt är i sig ingen värdemätare, men i enlighet med en mänsklig värdemätare är tillväxt någonting positivt. Om det finns människor som vill stå och stampa i sina liv och aldrig utvecklas till något större så låt dem göra det, men ge fan i mig och mitt liv i den processen. Jag kommer aldrig se ökat materiellt välstånd som något negativt eller ens som något irrelevant för mänskligheten.


  9. Ökat materiellt välstånd och tillväxt ser jag inte som synonyma ord.
    Den ekonomiska tillväxttakten styrs av den teknologiska utvecklingen. Låt säga att man satsar allt på teknologisk utveckling och åker till somalia och hämtar lite containrar med människor som man har som slavar. Man skulle få en enorm tillväxt. Men materiellt välstånd? Ja för alla utom somalierna.

    Återigen. Jag tycker vårt nuvarande system är bra. Men det går att få bättre.


  10. Nej, det skulle man inte eftersom den arbetskraften är mindre kompetent än den vi redan har. Bästa sättet att uppnå tillväxt för sakens skull är att lägga ner produktionen år 1 och återuppta den år 2. Jag väntar fortfarande på nån idé om hur detta något som är ”bättre” skulle se ut och vad det skulle ha för syfte.


  11. Det intressanta med debatten om tillväxt eller ej är ju just att ”tillväxtskeptikerna” (sådär fick man till ett nytt ord :)) inte inser att summan inte är konstant.

    Men jag tycker å andra sidan precis som några ovan, att måttet på välfärd INTE behöver vara exakt = tillväxten.
    Till exempel så säger inte tillväxten någonting om hur vi har (över)utnyttjat naturresurserna. Det säger inte heller något om 1% är så rika att dom kan köpa länder, och 99% inte ens har mat för dagen (även om man i ett demokratiskt system troligen inte skulle uppnbå sådana extremer).

    Framförallt så kan statistiken över tillväxten missutnyttjas precis som i whoisjohngaltse’s exempel – vilket gör den till ett än mer tveksamt mätinstrument.

    Men ”kapitalism” och ”tillväxt” har utmålats som motståndare till ”hållbart samhälle” och ”allmän välfärd” – och än mer olyckligt är att ”marknaden” av vissa vänstergrupper ses som synonymt med ”kapitalism” och ”kapitalister” – och därmed ”förtryck” osv osv 😦

    Jag skulle vilja påstå att ”marknaden” KAN man ALDRIG reglera bort. Det handlar om människor som byter varor/tjänster med varandra. Och försöker man stura detta utom rimliga gränser så bildas svarta marknader och dolda marknader (tex bytande av varor/tjänster med varandra utan statens kännedom).

    Huruvida man skall/kan reglera bort kapitalism (i den formen att investerare får avkastning och fritt kan välja investeringsobjekt osv) är inte riktigt samma sak – men i en fri marknad så ligger det nära. Problemen med att regelera investeringar (tex mha förmögenhetskatter, investeringstvång osv osv) är inte i 1a hand svarta marknader, utan mer att man utan investeringar kraftigt hämmar utveckling och framtida avkastning – och det är kanske det som socialisterna skjuter in sig på egentligen ? Men då uppkommer ju grundfrågan: Varför är utveckling skadligt ? I sig är det varken skadligt för miljön, och det skadar inte andra människor. Sen finns det bra och dåliga saker som tas fram, men det är en annan sak, och DÄR tycker jag att stater/och sammanslutningar har en roll att spela – dvs att se till så att kortsiktiga vinster inte fördärvar naturen/ger orimligt stora negativa konsekvenser i samhällen.

    För trots fagra tal om att smarta investerare ser till avkastning/investeringar/naturresurser på lång sikt, så är det sällan så i praktiken. Tjänar ett oljebolag X kr på attt dumpa spillolja i sjön brevid deras borrtorn, och det inte är olaglit/ger direkta konsekvenser, så gör dom det – även om det inom 5-10 år leder till att folket gör revolution och slänger ut dom – f.ö. går det alltid att muta lokala ledare så att det inte händer…

    /K


  12. whoisjohngaltse: Jag har skissat en idé i kommentarsfältet på inlägget om Schlaugs artikel på min blogg.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: