h1

Trygghet eller frihet?

mars 13, 2009

Många människor motiverar skatter med att de själva gärna offrar lite frihet för att få trygghet, dvs de betalar gärna skatt så att de kan få tillgång till ”gratis” sjukvård och annan statlig service. Men vad betyder det egentligen?

Om man förespråkar skatt för sin egen vinnings skull innebär det att man tror att de pengar man själv förtjänar genom avlönat arbete inte räcker för att finansiera den konsumtionsnivå av trygghet som man efterfrågar. Säg att man exempelvis under en livstid tjänar 10 miljoner kronor och tror sig behöva eller vilja konsumera trygghet värd 15 miljoner kronor. Det är uppenbart omöjligt att finansiera med de egna intäkterna, och då är den enklaste vägen den att förespråka skatt. Då betalar man in en del av sina 10 miljoner till staten och får tillbaka konsumtion värd 15 miljoner. Men var kommer de sista 5 miljonerna ifrån, vem betalar dem? Någon annan givetvis, som därmed får tillbaka mindre än han eller hon har betalat in till systemet. Oerhört förenklat så klart, men sådan är principen: för att någon ska kunna få ut mer än han lägger in måste någon annan lägga in mer än han får ut.

Därför, att förespråka skatt för att man själv tror sig få ut mer än man hade fått om man bara hade använt sina egna pengar till att direkt betala för konsumtion av trygghet, är att förespråka sin egen rätt att få konsumera för andras pengar och leva på deras bekostnad. Staten kan aldrig ge ut mer än den tar in, så här gäller verkligen devisen ”den enes bröd är den andres död”. Ingen kan plocka ut ett överskott utan att en annan drabbas av ett lika stort underskott.

Problemet med skatter är dock inte primärt detta. Även utan en tvångsindrivande stat skulle människor antagligen vara beredda att betala försäkringspremier som garanterar en viss ersättning vid sjukdom, arbetslöshet eller annat. Dessa försäkringar skulle också vara ett nollsummespel där somliga får tillbaka mer än de betalar in och vice versa. Vissa människor betalar bilförsäkring hela livet utan att någonsin behöva använda den, men de anser det vara värt den kostnaden för att slippa ta en större engångskostnad om det skulle hända något.

Problemet är istället tvånget. Alla kanske inte anser det vara värt att betala en given premie varje månad för att jämna ut riskerna. De föredrar att spara pengar själva för oförutsedda händelser, eftersom de tror att de på så sätt maximerar sin avkastning på utfört arbete.

När man kräver skattefinansierat trygghet kräver man att den som tror sig kunna finansiera sin egen konsumtion genom den egna produktionen av rikedom ändå ska tvingas att bidra till andra som inte klarar samma sak själva. Man kräver att den som klarar av att försörja sig själv genom frivilliga utbyten, utan att tära på någon annan, tvångsmässigt ska offras för en annan människas vinning. Specifikt för sin egen vinning om man förespråkar skatt av egenintresse.

Med vilken logik?

Alla människor har ett grundläggande behov av konsumtion. Vi måste alla äta, dricka, skydda oss mot väder, vind och sjukdomar osv. Det behovet ger inte upphov till rätten att konsumera, eftersom konsumtion först kräver produktion. Ingen kan konsumera trygghet utan att trygghet först produceras, och trygghet produceras medelst arbete. Syftet med en individs arbete är att producera konsumtion för upprätthållandet av livet. Att ge någon rätten till konsumtion av en annans produktion är att förneka dennes rätt till exakt samma sak, nämligen konsumtion. Att påstå att någon har ”rätt” till trygghet oavsett hur mycket han har möjlighet att betala är att säga att den som tvingas betala via skattesedeln inte har rätt till trygghet och konsumtion. Att förespråka skatt av en sådan anledning är att tilldela olika människor olika rättigheter och därmed en mänsklig ojämlikhet.

Det är inte upp till någon annan än den specifike individen att avgöra om han vill ha frihet eller trygghet. Ingen har rätten att säga att ”jag tycker att det är värt att offra individens frihet för tryggheten”, eftersom man i just det ögonblicket tilldelar olika människor olika rättigheter. Det är varje individs enskilda rättighet att bestämma hur hans frihet ska användas, eftersom han är fri av naturen. De enda lagar han objektivt lyder under är naturlagarna, det enda han alltid måste göra för att överleva är att arbeta med sitt intellekt i syfte att skapa konsumtionsvärden. Ingen människa kan ta sig någon annan rätt, eftersom han ändå skulle vara hänvisad till samma naturlagar. Oavsett vad man får för sig att kalla en mänsklig rättighet måste någon använda sitt intellekt för att skapa värden, annars är alla andra rättigheter värdelösa.

Att då anse det vara en mänsklig rättighet att konsumera värden är en omöjlighet. En mänsklig rättighet gäller alla jämlikt, annars är den inte mänsklig. En rättighet som innebär den enes konsumtion på den andres produktion är att ge den ene rätt till något den andre saknar. Det är omoraliskt och omänskligt, och inget annat.

Annonser

2 kommentarer

  1. Det galnaste påfundet i detta sammanhang måste vara den statliga pensionen. Den motiveras med att efter ett långt arbetsliv ska man ha sin försörjning tryggad, i proportion till hur mycket man har tjänat. Men om man har tjänat pengar så måste man ju haft råd att spara till sin pension. Vilket man uppenbarligen har eftersom man betalar den del av skatten som går till pensionen. Och då borde ju ingen statlig pension behövas. Slutsatsen blir att enda syftet med det statliga pensionssystemet är att se till att även de personer som inte tar ansvar för sitt liv och sparar en del av sin inkomst ska få pension – från skattepengar som *andra* har betalat in.


  2. Jag var alldeles för nyuppstigen när jag skrev den sista meningen. Enda syftet med det statliga pensionssystemet är förmynderi, att tvinga oss att pensionsspara precis på det sätt som staten vill istället för att lita på att vi kan fixa det själva.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: