h1

El Salvador inte ”nyliberalt”

mars 16, 2009

I både DN och SvD har man på sistone kunnat läsa om att El Salvador nu har fått en vänsterpresident efter åratal av ”nyliberal ekonomisk politik”. Det stämmer inte. El Salvador rankas visserligen av Heritage som det fjärde friaste landet i Sydamerika, men förändringarna sedan 1995 är ytterst marginella. Globalt sett anses landet vara ”moderately free” och hamnar först på 33:e plats efter bland andra Armenien och Georgien.

På Världsbankens Doing Businessranking hamnar El Salvador på plats 72 av 181 länder, med dåliga poäng speciellt vad gäller äganderätter och lagligt skydd för investerare.

Hur som helst är det positivt att så många svenska socialister och kommunister nu öppet och ogenerat ser Latinamerika som vänsterns stora framtidshopp. Det förekommer ytterst få reservationer mot ledare som Hugo Chávez i Venezuela och Evo Morales i Bolivia. Tanken är givetvis att de sydamerikanska folken gemensamt ska resa sig efter årtionden av nyliberalt förtryck och skapa en sant socialistisk världsdel som snart tar över det globala ledarskapet från västvärlden. Speciellt nu som den otyglade kapitalismen har visat sitt riktiga ansikte och kastat in den rika världen i en omfattande ekonomisk kris.

Många liberaler verkar upprörda och oroliga över utvecklingen i Sydamerika, och det är faktiskt väldigt svårt att förstå varför. För första gången sedan det kalla kriget börjar det uppstå ett riktigt socialistiskt alternativ till USA och Europa. Dessutom matchas den (någorlunda) liberala utvecklingen i Kina och Indien av en omvänd utveckling i många länder.

Varför är det någonting positivt? Helt enkelt för att det om en sisådär 5-10 år kommer stå klart vilket alternativ som lyckades och vilket som inte gjorde det. Vänstern tror på största allvar att Sydamerika kommer bli ett himmelrike för arbetare och fattiga medan västvärlden bara kommer stagnera och urarta i klasskrig när de rika desperat försöker hålla fast vid sina oförtjänta privilegier. Låt oss liberaler se fram emot undanflykterna och bortförklaringarna när det visade sig att det inte blev så. Låt oss le åt hur vänstern kommer tvingas till pudlar när de socialistiska projekten faller ihop under sin egen tyngd. Låt oss vänta på att kunna säga ”hate to say we told you so” när fattigdomen och misären raserar de sociala reformerna, byggda på luft.

Tro mig, det är bara en tidsfråga.

Advertisements

9 kommentarer

  1. Så du ser fram emot att kunna mysa skadeglatt om en sådär 5-10 år? Låter som en klen tröst för en nyliberal i dessa dagar när de sista spikarna i marknadsliberalismens kista slås in av en ekonomisk kris som riskerar att toppa den stora depressionen…

    Jag har inte hört en enda röst som utlovar ett ”himmelrike” i latinamerika, däremot många förhoppingar om en ekonomisk och social utveckling som ska gynna alla, inte bara de rikaste som smörjs när de nyliberala doktrinerna får råda.

    Men att bygga fågelskrämmor kanske också det fyller nån slags terapeutisk funktion, som dina förhoppningar om framtida skadeglädje?


  2. Jag tycker bara synd om de oskyldiga som drabbas, men folket har ju faktiskt röstat fram dessa ledare. Den skadeglädje jag kommer känna är först och främst mot vänstern som jublar här i Sverige, eftersom Latinamerikas misslyckanden kommer bli ytterligare ett konkret bevis på socialismens uselhet. Jag längtar redan efter bortförklaringarna.


  3. Är det efter islamismen utrotats som ”liberalerna” återigen ska hjälpa oss att inse att socialismen fortfarande är har ett dåligt försvar mot mord och bomber?


  4. Vilka alternativ hade folket? Att under det gamla korrupta ledarskapet, levde en stor del av befolkningen i fattigdom och analfabetismen var utbredd. Detta trots att länder som Venezueala hade stora naturtillgångar. Förtroende för den gamla regimer kan också ses genom att valdeltagandet kunde var under 50%.

    Naturligtvis kommer inte allt bli bra nu och alla vänsterledare är inte de bästa. Men både socialister och liberaler borde glädjas åt den demokrati utveckling som nu sker i Sydamerika.


  5. Latinamerika har ju aldrig varit ett föredömme, men visst finns det alternativ till den dogmatiska socialismen. Chile har exempelvis valt en demokratisk och liberal väg med frihandel och avreglingar, och har lyckats relativt bra med det. Brasilien är också betydligt mer pragmatiskt även om regeringen är socialdemokratisk.


  6. SÅ oliberalt är ändå inte landet(i förhållande till andra länder). Fraser Institute ger dem plats 25 av 141 och det indexet brukar generellt vara bättre Heritage Foundation. Sverige får som jämförelse 33, medan Chile får 6.

    Därmed inte sagt att det är nyliberalt, men att kalla El Salvador nyliberalt är iaf. bättre än tex. Ryssland(101) eller Filippinerna(72), som vänstern annars brukar ta upp. El Salvador har snittat en tillväxt på 3-4% de senaste 10 åren vilket är lite bättre tillväxt än Sverige men något sämre än Chile.


  7. Absolut, det stämmer. I regionen är El Salvador liberalt, men för vänstern verkar allt som inte är planekonomiskt istället vara ”nyliberalt”.


  8. ”men för vänstern verkar allt som inte är planekonomiskt istället vara “nyliberalt”.”

    Ska jag vara lika nyanserad som du kan jag ju säga att för Ayn Rands lärljungar verkar det som att alla politiker som inte inför nattväktarstaten är socilister.


  9. En socialliberal och en konservativ är faktiskt exakt detsamma som en socialist. Man tar med våld pengar från de som tjänat ihop dem och ger till någon som inte förtjänar dem. Det är bara en fråga om i vilken grad. Principen är densamma



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: