h1

Skatter behövs inte!

juni 17, 2009

Glädjande va? En stor andel av svenskarna föredrar enligt en ny undersökning höjda skatter framför nedskärningar inom vissa områden i välfärden. Speciellt skolan är känslig – 5 % av Alliansväljarna respektive 7 % av Oppositionssympatisörerna tycker att kostnaderna kan minskas, medan 63 respektive 66 % hellre ser höjda skatter. För sjukvården är siffrorna 14 respektive 9 % mot 56 respektive 72 %.

Så vad säger detta oss? Att skatter är bra?

Tvärtom. Om de människor som svarat på denna undersökning är ärliga behövs inga skatter alls. I så fall är ju en stor majoritet av dem beredda att betala för välfärden även utan tvång. Så vem kommer hindra dem?

Att vara liberal (alltså inte liberal i meningen Alliansväljare i Sverige) innebär inte att man är motståndare till skola, sjukvård, pensioner eller arbetslöshetsersättningar. Det innebär bara att man motsätter sig en tvångsbaserad finansiering av sådana förmåner. Ett liberalt samhälle med låga eller icke existerande skatter skulle inte innebära att varje individ tvingas bära sina egna kostnader som klumpsummor varje gång han eller hon har behov av sjukvård, exempelvis, så som många verkar tro. Det skulle bara innebära att istället för tvingande skatter betalar varje enskild människa en frivillig premie till ett valfritt företag som erbjuder de tjänster den tärande sektorn idag står för: sjukvård, skola, ersättning vid arbetslöshet och så vidare.

Inget av detta är idag ”gratis”, förutom möjligen för den som aldrig arbetat och betalat skatt. Så fort man lyfter ett finger för att klara sin egen försörjning tvingas man dessutom att finansiera sin egen och andras så kallade välfärd via ett skattetryck på drygt 50 % av BNP. Med andra ord: för varje timme du arbetar går en halvtimme åt till att betala för det du tror är ”gratis”. Utan skatten skulle du kunna använda pengarna du tjänar på den halvtimmen precis som du själv vill. Vill du köpa x antal kilo plockgodis så gör det, vill du resa till Nordkorea så gör det, vill du betala en sjukförsäkring så gör det. Den markanta skillnaden är valfriheten: du väljer själv vad du vill göra med dina egna pengar.

Och så återkommer vi till den poäng som egentligen är så självklar men som ändå ständigt måste upprepas: resurser skapas bara genom arbete. Utan att de skapas kan de aldrig omfördelas.

Vad betyder det för den här diskussionen? Helt enkelt följande:

Ingenting är gratis. Ta sjukvården som exempel. Idag låtsas de ledande socialliberalerna som att varje enskild individ i Sverige har tillgång till sjukvård utan kostnad. Det är en förbannad lögn. För att någon ska kunna konsumera sjukvård måste sjukvård först produceras, och det sker genom arbete. Läkarens och övrig sjukvårdspersonals insatser, medicinsk utrustning, lokaler, logistik, allt detta kostar pengar. Det uppstår inte bara ur tomma intet för att regeringen kallar sig socialdemokratisk eller socialliberal. Den enda skillnaden är vem som betalar samt hur. I det skattefinansierade exemplet tar staten med våld 50 % av alla dina ihoptjänade pengar och betalar med dessa pengar för verksamheten du sedan har tillgång till. I det fria, privata exemplet väljer du själv hur stor del av dina egna pengar du ska lägga på ”trygghet”, alltså i princip på försäkringar.

Jämför med en hemförsäkring. Den är idag helt och hållet frivillig: du måste inte betala för den, och om du inte gör det får du stå för kostnaden själv om ditt hus brinner ner eller om du blir bestulen. Betalar du en premie varje månad är du skyddad om det händer något, då står försäkringsbolaget för kostnaden med hjälp av de pengar det samlat på sig i och med andras premier. Det är en sorts frivillig omfördelning av resurser: du betalar för tryggheten att ha ett skydd när något väl händer. Precis samma princip som med skatter, men frivilligt. Utan tvång. Inte i något av fallen är ditt skydd gratis, den enda skillnaden är just frivilligheten.

Varför skulle inte sjukvård eller någon annan offentlig service kunna fungera på exakt samma sätt? Uppenbarligen vill ju folk betala skatt, alltså avgifter som gör att de har tillgång till skydd när de behöver det. Skulle de inte göra det om de inte tvingades? Jo, antagligen. Och de som inte vill, varför ska de då tvingas?

Att offentlig service i Sverige är gratis är en av de största politiska lögnerna, och hur dum den än är verkar folk gå på den. Det finns inga legitima argument för skattefinansierad ”trygghet”, varken ur moralisk eller ekonomisk synvinkel. Moraliskt för att tvång aldrig är acceptabelt, ekonomiskt för att monopol aldrig leder till effektivisering som i sin tur innebär sänkta kostnader och högre kvalitet.

Att privatisera tryggheten skulle antagligen innebära mindre börda på individen jämfört med idag, med tanke på att ett företag som drivs i vinstsyfte tvingas effektivisera verksamheten om det vill klara sig i konkurrensen. Ett statligt monopol har inte de incitamenten, dels för att det inte finns några alternativ och dels för att det inte är beroende av folks välvilja. De får sina pengar oavsett, det är bara för politikerna att höja skatterna om det behövs mer resurser. Vem kan på största allvar tro att en sådan verksamhet aktivt jobbar för att optimera effektiviteten och spara pengar åt finansiären, alltså individen?

Ett liberalt samhälle skulle innebära att människor har tillgång till exakt samma tryggheter som idag, men att de slipper betala för dödvikt och byråkrati samt för sådant de inte vill ha tillgång till. Det skulle innebära en frihetsresvolution som gagnar individen både moraliskt och ekonomiskt, och som är fullt realistisk med tanke på människors preferenser angående att betala för välfärden.

Motargumenten är både ogiltiga och lögnaktiga.

10 kommentarer

  1. Ja, alla motargument är ogiltiga. Ja, tjena. Vi har tvånget för att parasiter som du inte ska kunna smita. Några få ruttna äpplen förstör hela korgen.


    • Hur är man en parasit när man förtjänar sin lön och sitt uppehälle genom hederligt arbete och inte lever av andra genom statlig omfördelning? Förklara hemskt gärna det, för just det argumentet har jag aldrig lyckats förstå.


  2. Själviskheten att inte ställa upp för något gemensamt. Om du flyttar ut i havet eller till Somalia så slipper du betala skatt.


  3. Själviskhet och parasitism är två olika saker; du kallade mig parasit och måste därför motivera varför jag är en sådan när jag inte vill leva av andra genom statens omfördelning av pengar. Kom igen!


  4. Men mina motargument kommer ju vara ogiltiga och lögnaktiga. Så jag konstaterar bara att du är en parasit och last för samhället.


    • Listigt, men du motsäger dig själv. Om det finns giltiga motargument så presentera dem gärna. Du gör det väl enkelt för dig själv när du vägrar motivera dina åsikter, så kom igen. Hur är man en parasit när man inte lever av andra genom statens omfördelning av pengar?


  5. Det är intressant att läsa dina inlägg eftersom dom skildrar verkligheten ur ett helt annat perspektiv än vi är vana vid. Och det behövs eftersom den ”andra” sidans åsikter är så totalt dominerande. Men skulle ett införande av denna enorma frihet verkligen kunna fungera? Bara om människor kan ta ansvar helt och fullt för sina handlingar. Man kan tänka att dom kommer att tvingas till det för annars riskerar dom att dö, men just detta, att allt dras till sin spets kommer sannolikt att skapa ohanterbara problem även för dom ansvarsfulla människorna i samhället. Själv förespråkar jag därför ett samhälle där sjukvård, skola och ett visst grundskydd hanteras med skattemedel. Inte nödvändigtvis för att jag är en blödig liberal:-) utan för att jag tror att det helt enkelt blir ett bättre samhälle som är trevligare för mig att leva i.


    • Jag tror så här: de ansvarsfulla människorna kommer lösa sina problem även utan tvång. Om det visar sig att duktigas frihet leder till att 99 % av befolkningen blir utfattig och drar runt på gatorna i jakt på mat, ja då ordnar det sig på något sätt. Då kanske de duktiga inrättar någon slags hjälp, garanterad utbildning eller vad som helst. Det är ju som du säger: det skulle antagligen leda till ett ”bättre” samhälle för alla, och då kan det uppstå även utan tvång.

      Jag tror därtill att människor generellt har en väldig potential, och att den måste provoceras fram. I dagens mjukissamhälle där staten sköter allt behöver ingen ta ansvar, det fixar sig ändå. Men se vad människorna trots allt har åstadkommit: från misär och fattigdom till ofattbar rikedom på bara kanske 50 års tid. Och det är inte ofrihet som har skapat denna rikedom, tvärtom!


  6. Om 99% av befolkningen är fattiga och 1% rika så slutar det alltid med att den procenten blir skjutna bakom gymnastiksalen.

    Sen att vi små klyftor i Sverige beror på fackföreningar och att folk har slagit sig samman för att få det bättre.


  7. Vad hade det med skatt att göra? Varför skulle bara 1 % bli rika i ett samhälle med lägre eller ingen skatt?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: