h1

Verklighetsfrämmande ”mästerverk”

juli 23, 2009

Vad krävs för att en filosofisk bok ska få kallas ”mästerverk”? Inte mycket, uppenbarligen. Carl Rudbeck skriver i DN om John Rawls ”A theory of justice” och kallar det ”rättvisans evangelium”, antagligen baserat på att han delar Rawls åsikter. Hela artikeln är en onyanserad hyllning utan antydan till problematisering, och passar därmed väl in på kultursidorna.

För den som inte känner till ”A theory of justice” handlar den om att motivera en modell för det optimalt rättvisa samhället. En sådan bygger enligt Rawls på principer som väljs bakom en hypotetisk ”okunnighetens slöja”, vilket innebär att om människan var helt ovetande om sin position i samhället – vilken potential hon har, om hon är frisk eller sjuk, stark eller svag – skulle hon välja att gardera sig mot negativa utfall och sprida rikedomen jämlikt. På så sätt uppstår någon sorts socialism där alla får lika mycket för att de inte vill riskera att få mindre än någon annan, och det sker dessutom i frivillighet.

En normalbegåvad läsare kan förhoppningsvis direkt identifiera åtminstone tre problem med denna teori:

* Det finns ingen okunnighetens slöja. Människor är inte helt ovetande om hur de förhåller sig till sig själva och andra. Snarare vet de ofta mycket väl vilken potential de har, vilket ansvar de kan ta, vad som krävs av dem och så vidare. Att de inte alltid är beredda att faktiskt ta det ansvaret utan hellre låter andra göra jobbet åt dem är en helt annan sak. Därför, att basera en hel teori om rättvisa, som ska lägga grunden för politiska beslut, på något som bara är ett grundlöst påhitt är galenskap. Att kalla en bok som vilar tungt på en sådan ovetenskaplig metod ”mästerverk” är bedrägeri.

* Rikedomen i samhället är inte begränsad och finns heller inte utan anledning. Rawls försöker få det till att människorna kan välja att fördela en given kaka som de inte har någon aning om varför den existerar, och därför heller inte kan göra några rättvisa anspråk på. Det är så klart heller ingen sanning: rikedom finns för att enskilda individer har skapat den genom arbete, själva eller i frivilligt samarbete med andra. För att kunna skapa den måste de ha frihet och rätt till självbestämmande, och däri ligger den bästa grunden för en teori om ”rättvisa”.

Rawls försöker med samma ”argument” avfärda begreppet förtjänst, eftersom all rikedom enligt honom är en gåva från tidigare generationer. Allt människan har kan hon bara vara tacksam över, hon har aldrig förtjänat det genom en egen insats. Frågan är då varför någon ska ha rätt till någonting över huvud taget. Det är ju inte behov som styr eftersom det optimala rättvisan enligt Rawls är att alla har lika mycket (behov kan ju vara olika fördelade), så vad avgör vem som ska få vad? Det framgår inte.

* För den som vill använda Rawls som ett argument för socialism finns ett tredje problem, nämligen det att Rawls förutsätter frivillighet. Bakom hans okunnighetsslöja fattas beslut utan tvång, i frivillighet. Människor väljer att fördela rikedomen jämlikt för att de anser sig tjäna på det, och då behövs ingen omfördelande stat. Om premisserna är korrekta kommer folk agera precis i enlighet med Rawls teori, och då krävs bara den fria marknaden.

”A theory of justice” baseras alltså på rena fantasier och har ingen relevans i verkligheten. Premisserna är felaktiga för att inte säga bedrägliga, och resultatet blir en filosofi som otroligt enkelt kan avfärdas som ännu en grundlös åsikt. Trots det kallas den ”mästerverk” på en stor dagstidnings kultursidor, vilket nog säger mer om skribentens åsikt än om teorins validitet.

För övrigt visar det sig att Vänsterpartiets artikel från igår också kan klassas som lögnaktig och verklighetsfrämmande.

9 kommentarer

  1. I sammanhanget måste jag hänvisa till ett kapitel i Ayn Rands bok ”Förnuft, Egoism, Kapitalism och en Romantisk Livskänsla”. I kapitlet ”Utan titel” får vi här en fantastisk recenssion bla. av Rawles teori. På goda, rationella, dvs förnuftiga grunder, sågas hans teorier som inget annat än en politisk avhandling som går Egalitärernas ärenden, dvs teorin är ytterligare ett sätt att krossa den sanna betydelsen av rättvisa. Läs själva och tag ställning.


  2. Jag måste gå emot dig angående invändning nummer 1. Att okunnighetens slöja sådan den framställs inte finns i verkligheten gör inte resonemanget ogiltigt. Det finns ju en faktisk okunnighetens slöja rörande din egen potential. Det räcker med att du ramlar och slår i bakhuvudet så är förutsättningarna ändrade.

    Okunnighetens slöja är inte mer kontroversiell än att ekonomer resonerar kring marknadsekonomi utifrån en stiliserad modell. Att verkligheten är skitigare än modellerna ogiltigförklarar inte marknadsekonomin.

    Däremot är invändning 2 stark emot Rawls. Rawls bygger på att rikedom finns eller skapas lite oberoende av hur den senare fördelas. Fördelningen av det producerade antas inte kunna störa produktionen.

    Invändning 3 är inte stark enot Rawls, däremot stark emot alla som utifrån Rawls vill skapa tvingande socialistiska system. Rawls fungerar bäst för det frivilliga kollektivet som lever i egendomsgemenskap. Frivillig socialism ftw.


    • Invändning 1 är relevant för att okunnighetens slöja inte är någon rationalisering av människans förutsättningar. Nationalekonomiska modeller försöker i största möjliga utsträckning förklara verkligheten genom att skala av och förenkla, men okunnighetens slöja är i bästa fall ett undantag. De flesta har ganska bra koll på hur de ligger till, och framför allt på vad de faktiskt kan göra för att både förbättra och försämra sin egen situation. Jag tror ganska få i dagens samhälle är beredda att garantera sig mot negativa utfall på det sätt Rawls förespråkar, helt enkelt för att de skulle anse det som ett sämre alternativ.


  3. ”Okunnighetens slöja” är inte en metafor för vår begränsade kunskap om verkligheten. Den är en del av ett tankeexperiment, som går ut på att man sätter alla människor i ett rum, utan kunskap om vilken ställning de har i samhället, vilka förmågor de har, osv, och låter dem komma fram till vilket samhälle de helst skulle vilja leva i. Rawl menar då att de flesta skulle välja att leva i ett ekonomiskt jämlikt samhälle med i övrigt hög frihet.


  4. Möjligt, men då uppstår ju två problem:

    * Varför skulle de välja det? Jo, för att de själva vill garantera sig mot sämre utfall, det är alltså ett utslag av egoism.

    * Om samhället i övrigt är fritt, vad händer då om folk börjar byteshandla så att nya fördelningar uppstår?


  5. Nu kan jag inte svara för Rawl, men möjliga svar är…

    * Ja, det skulle vara ett utslag av egenintresse om man valde ett samhälle man själv skulle vilja leva i. Man skulle alltså kunna se Rawls modell som ett sätt att balansera olika människors egenintressen mot varandra.

    * När folk börjar utöva sin frihet kommer ojämlikheter att uppstå. Fullständig jämlikhet går knappast att uppnå om folk ska ha någon frihet att idka byteshandel, välja hur mycket de vill jobba, osv.
    Dock kan man hävda att en del ojämlikheter går att utjämna även i ett relativt fritt samhälle, t ex genom skattefinansierad sjukvård.


  6. * I teorin ja, men inte i praktiken. I verkligheten ligger det ytterst sällan i individens egenintresse att skänka bort rätten till en del av en rikedom för att på så sätt få en större del. Detta för att okunnighetens slöja inte existerar annat än som ett tankexperiment, varvid teorin blir ganska meningslös.

    * Ja, men teorins själva fundament är att en jämlik fördelning är rättvis. Men hur ska den då upprätthållas i praktiken? Obs att jag så klart frågar Rawls rent retoriskt, på den frågan finns inget svar.


  7. * Tankeexperimentet handlar inte om att skänka bort en del av sin rikedom för att få en större del, utan om att resonera sig fram till vilket samhälle som är mest rättvist.

    * Nej, teorins fundament är inte att en jämlik fördelning är rättvis. Rawls argumenterar för att ekonomisk jämlikhet är rättvis, men samtidigt säger han t ex att jämlikheten inte får komma i vägen för människors grundläggande friheter.
    Jag har skrivit en kort redogörelse för hur ekonomisk jämlikhet kan upprätthållas på nästa blogginlägg. Vi kan fortsätta att diskutera där.


  8. * I praktiken handlar det om att avstå något för att garantera sig tillgång till något annat, ungefär som att betala skatt för att få ”gratis” sjukvård eller liknande.

    * Men dessa grundläggande friheter kan aldrig leda till ekonomisk jämlikhet, eftersom byteshandel alltid kommer leda till ojämlika fördelningar av rikedom. Hela tankeexperimentet blir därför ganska meningslöst, och om folk på en fri marknad vill ha en jämn fördelning kommer det bli så ändå, utan tvång.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: