h1

Rawls igen

juli 31, 2009

Jag vill återvända lite till Rawls och peka på ytterligare problem med hans filosofi och teorin kring ”okunnighetens slöja”.

Rawls menar alltså att om människor i ett hypotetiskt tillstånd fick välja ett samhälle att leva i skulle de välja ett ekonomiskt jämlikt för att gardera sig själva mot sämre utfall. Det vill säga, om individen inte hade någon kunskap om sin egen situation och position skulle hon välja att få ”lika mycket” av allting som alla andra: pengar, trygghet, förutsättningar och så vidare.

Må så vara, men sen då? Säg att människor faktiskt skulle välja en jämn fördelning av resurser (och bortse från alla andra problem med det resonemanget), vad händer efter det? För att en sådan ska kunna bibehållas måste bestämmanderätten över dessa resurser rimligen kraftigt begränsas, för vad händer annars? Resurser förbrukas ju och måste skapas igen, och hur ska en ekonomi som utgår från en inledningsvis jämlik fördelning kunna fortsätta i samma spår om människorna i samhället får vara fria? Resultatet av friheten skulle ju med största sannolikhet bli en marknadsekonomi där resurser byts mot andra, där människor arbetar och belönar varandra med pengar och förmåner.

Skulle det leda till en fortsatt jämlik fördelning? På den frågan har Rawls inget svar. Han förutsätter en ögonblicksbild och en omedelbar och allomfattande fördelning av resurser men kan inte redogöra för vad som händer efter denna. Om idealet verkligen är en jämn fördelning för att människor vill ha det så finns inget problem, men då behövs inte den inledande fördelningen heller. Om människans frihet leder till jämna fördelningar krävs bara en avreglerad marknadsekonomi, inget annat. Om Rawls ideal å andra sidan ska kunna bibehållas krävs av individen att hon bara förbrukar sina egna resurser, samt att all framtida tilldelning av rikedom sker på samma sätt som från början. Är det realistiskt? Lever människor sina liv bakom en okunnighetens slöja? Nej, de skaffar sig kontinuerligt information och baserar sina handlingar på den informationen. Så fungerar ett samhälle i praktiken, och Rawls fördelning kan i frihet aldrig efterlevas i det långa loppet. Bara i en strikt planerad ekonomi där individen är ofri kan en jämn fördelning av resurser bibehållas, och risken med sådana icke existerande incitament är en jämlikt fördelad fattigdom snarare än en dito fördelad rikedom.

Dessutom, Rawls förutsätter egoism, alltså att människan väljer den jämna fördelning för sin egen skull. Individen vill ju ha lika mycket som alla andra för att hon tror att det gynnar henne själv, inte av omtanke om andra. Så grunden för filosofin och tankeexperimentet är inte mänsklig, idealet skapas av rädsla för den egna fattigdomen snarare än av någon sorts altruism. Att använda Rawls som ett argument för socialism blir därför ännu mer felaktigt.

Skolan idag är faktiskt ett ganska bra exempel: människor säger sig vilja ha en gemensamt finansierad och jämlik skola som är till för alla, men i praktiken krävs det tvång för att uppnå detta ideal. De politiska partier som hårdast friver frågan om en sådan jämlikhet är de som mest motarbetar individens frihet att själv bestämma över sina egna pengar. De litar alltså inte på ”godheten” (som egentligen är självuppoffring) utan måste tvinga människor att bidra till andras skolgång. Argumentet blir att den enskilde skattebetalaren riskerar att gå miste om något som andra får om skatterna sänks eller avskaffas, och rädslan för egen fattigdom blir det drivande motivet bakom den offentliga verksamheten.

Vill man skapa en human politik som på allvar tar hänsyn till individen måste man låta henne bestämma själv. Och i verkligheten finns ingen okunnighetens slöja bakom vilken människan väljer att gardera sig mot negativa utfall, det finns bara medvetande och handlingsfrihet. Vill individen gardera sig kan hon göra det ändå, genom att frivilligt betala försäkringspremier och inte genom tvingande skatt (vilket ju är ett sätt att garantera sig rätten att leva på andras bekostnad vid behov). Rawls bekräftar mest bara den liberala analysen, men drar helt fel slutsatser eftersom han förvanskar verkligheten. Precis som socialisterna alltså.

16 kommentarer

  1. Nu är jag inte insatt i detaljerna kring hur Rawl resonerar, så nedanstående är bara mitt eget försök till en välvillig tolkning av Rawls modell.

    Personerna som sitter bakom ”okunnighetens slöja” skulle kunna komma överens om att samhället behöver ett progressivt skattesystem som används för att finansiera skola, sjukvård och liknande. På det sättet skulle man få ett ganska ekonomiskt jämlikt samhälle som undvek det värsta materiella lidandet, samtidigt som individen skulle kunna förbättra sin ekonomiska situation genom sina egna insatser(dock inte lika mycket som i en nattväktarstat).

    Tankeexperimentet behöver inte förutsätta att människor rent faktiskt är egoister. En altruist kan använda experimentet för att undersöka vilket samhälle som tillfredsställer så många individers (motstridiga) egenintressen som möjligt.


  2. Jo visst, men teorin fastnar fortfarande på sina märkliga premisser. Tänk om dessa människor tar av sig okunnighetens slöja och majoriteten upptäcker att de kunde fått det oerhört mycket bättre utan fördelningen, vad händer då? Då har ju ett litet fåtal fått förmåner på det stora flertalets bekostnad, och är det då rättvist?


  3. Det är en bra fråga. Man kan svara på den t ex genom att säga, ”Om en fattig får x kronor från en rik, kan det betyda skillnaden mellan liv och död för den fattige, men vara nästan försumbart för den rike. Därför uppvägs orättvisan i att den rike tas ifrån sina pengar mer än väl av att den fattige får det bättre.”

    Det här argumentet blir förstås svagare ju bättre de sämst ställda i samhället har det.


  4. Ja, det är ju det som är problemet. Var går gränsen? Det blir helt godtyckligt och kan aldrig fullt ut motiveras. Dessutom, även den rike lever ju under samma villkor och måste arbeta sig ifrån fattigdom, varför ska det inte gälla den fattige?


  5. ”Att använda Rawls som ett argument för socialism blir därför ännu mer felaktigt.”

    Rawls själv var liberal (om än inte Laissez Faire) och ingeting hindrar människorna bakom okunnighetens slöja från att komma överrens om liberala priniper. Människorna bakom slöjan inte är okunniga om ekonomiska eller sociala samband, de är endast okunniga om sitt utgångsläge.

    Det är precis som du säger att Rawls antar att människorna i grunden är egenintresserade. Det är därför experimnetet lägger grunden för den mest rationella jämkningen mellan egenintresserade människor, vilken mycket väl kan vara liberalismen om denna leder till en utopi. Om den inte gör det däremot medan mer socialliberala samhället klart förbättrar prospekten för svåra utgånsgläge så kan ett sådant system rationellt argumenteras för.

    Detta är grunden till varför tex Rands moraliska argument är så värdelösa, hon måste i grunden antag en utopi, för om hennes system inte är en utopi så visar Rawls experiment att dessa människor helt sonika skulle välja bort Rand. Och att visa att ett system är en utopi görs med verklighetsbeserade argument, inte med moraliskt svammel.


  6. Nja, Rands ”utopi” tillåter frivillig omfördelning av den typ som Rawls förespråkar. Problemet med experimentet är dels att det inte befinner sig i verkligheten, och dels huruvida resultatet ska implementeras med tvång eller ej. Om det säger oss att varje enskild individ i verkligheten vill dela med sig för att vara garanterad mot negativa utfall, ja då kan det ske även i nattväktarstaten. Vill folk inte det så är väl det en mer giltig vilja än Rawls hypotetiska?


  7. ”Nja, Rands “utopi” tillåter frivillig omfördelning av den typ som Rawls förespråkar.”

    Rawls experiment tar hänsyn till feedback från verkligheten. Att en objektivist kan föreställa sig att hans samhällsystem är toppen är något man för all del kan beakta, men levererar det inte i verkligheten så är inte objektivistens fantasi något en rationell människa kan fästa vikt vid. Att NV-staten är en utopi är en logisk möjlighet, men det är ingen logisk nödvändighet, faktum att det är mycket, mycket långt från en logisk nödvändighet.

    För övrigt så skiljer sig inte tvånget i Rawls experiment i något praktiskt avseende från tvånget du står under om du självmant ingår ett kontrakt. Förstår du en samhällelig regel inom ramen för experimentet så finns det ingen praktisk skillnad mot ett kontrakt du explicit undertecknat. Och eftersom experimentet antar egenintresserade rationella människor så kommer denna grupp av människor inte att känna det som något betungande att leva i ett sådant samhälle. Tvärtom! Det säger sig självt, om tvångsmakten i NV-staten upprätthåller ett system som inte är bra för människor så är tvånget i NV-staten (det tvång som hindrar människor från att skapa ett bättre system) oändligt mycket mer betungande än när tvångsmakten upprätthåller ett system som människor förstår och sympatiserar med och som defacto är bra för människor. Alltså, det är självklart att tvånget alltid är minst betungade i de system som är bäst för mänskligt liv och lycka, och hurvida detta system är NV-staten eller något annat system avgörs genom att noggrant studera sociala och ekonomiska samband i verkligheten. Och eftersom Rand inte ägnar sig åt detta så är Rands moraliska tirader irrelevanta. De tillför inget.


  8. Nej, nattväktarstaten förbjuder inte frivillig omfördelning. Om människor mår så dåligt av att få behålla sina egna pengar så kan de helt enkelt donera dem till vilket frivilligt ändamål som helst. Det är helt och hållet sant att NV-staten inte är ”bäst för alla”, men det är heller inte poängen. Poängen är att alla ska få göra som de själva vill, och vill de offra sig för någon annan eller lägga pengar i en samhällelig pott så gör de det.


  9. ”Nej, nattväktarstaten förbjuder inte frivillig omfördelning. Om människor mår så dåligt av att få behålla sina egna pengar så kan de helt enkelt donera dem till vilket frivilligt ändamål som helst.”

    Jag skulle vilja påstå att (extrem)liberaler på denna punkt är tämligen förvirrade. Läs detta inlägg noggrant!

    1) Att man får göra som man vill är absolut ingen garant för lyckade utfall. Det finns ett bra skäl till varför många mänskliga relationer styrs av kontrakt. Inte många bostadsrätter kör med ”betala vad du känner för”-principen. Och anledningen till detta är ganska självklar. Vi kan konstatera att det är svårt att upprätthålla storskaliga överrenskommelser av denna typ utan att ha sanktioner i botten, det är därför man inte ser den typen av sanktionslösa kontrakt på den fria marknaden. Problematiken kan förstås idealiserat som ett fångarnas dilemma. Inom ramen för kontrakt får människor inte göra som de vill, vilket ofta är en förutsättning för ett utfall som gynnar alla som omfattas av kontraktet. Så att alla får göra vad de känner för leder ofta till ett utfall som är långt ifrån optimal. Att en objektivist kan fantisera ihop att allting ordnar sig i en NV-stat är en fantasi av ganska ringa värde, de rationella personerna i Rawls reonemng fäster vikt vid verkliga utfall, inte vid fantasier.

    2) Samhället är i en speciell sits då människor ansluter som trojaner inifrån. Liberalen menar att detta faktum gör att trojanen inte kan underkastas något annat kontrakt än det som utgör NV-staten. Men denna princip är deluxe-irrationell. Tänk vad som hade hänt med bostadsrättföreningen om medlemmar hade kunnat ansluta som trojaner och de inte var tvungna att rätta sig efter de regler som gällde andra. Man kan naturligtvis fantisera att detta fungerar utmärkt, men man kan också ge mycket goda skäl till varför det inte är någon höjdare. På samma sätt är det med samhället. Vad som är det bästa samhällskonatraktet är helt oberoende av det faktum att människor ansluter som trojaner. Alltså är det en rationell hållning att ett samhällskontrakt får sin legitimitet för sina verkliga meriter, dvs. det vinner legitimitet i den utsträckning det gynnar människan. Och vidare är det fortfarande trivialt sant att det tvång som NV-staten utövar som hindrar människor från ett optimalt samhällskontrakt är betydligt mer betungande än det våld som upprätthåller det optimala kontraktet. Vilket dessutom trivialt motbevisar din poäng att poängen med NV-staten är att alla skall få göra som de vill. De får inte skapa ett bättre system hur gärna de än vill, en jobbig begränsning om inte NV-staten är en utopi.

    3) Rawls experiment är kombinerar utilitarism med ett kantianskt substitutiounsresonemeng som är ett utmärkt sätt att förstå vilka gundläggande samhällsprinciper som är rimliga. Det garanterar respekt för individen så väl som rimliga prospekt för alla människor.


  10. 1) Det finns ingen sådan fantasi, det är inte därför vi förespråkar nattväktarstaten. Att parasiter inte automatiskt får sina behov tillfredsställda rör oss inte ryggen.

    2) Om det gynnar människan att ge bort sina pengar kommer människan ge bort sina pengar, oavsett de tvångsregler som gäller. Thus: inget argument mot nattväktarstaten. Ingen har hävdat att nattväktarstaten är anarkistisk, så läs gärna på lite innan du kommer här och gnäller.

    3) Nej, det garanterar bara att den som vill exploatera andra mot deras vilja får göra det, om det används som ”bevis” för en tvingande samhällsmodell.

    Som sagt, läs gärna på om vad nattväktarstaten innebär, vad den har för syfte och varför den är ”bra”.


  11. ”1) Det finns ingen sådan fantasi, det är inte därför vi förespråkar nattväktarstaten.”

    Typiskt libertarian tough talk. Rawls argument är ett ordinärt ex ante försäkringsresonemang. Det har ingenting med parasitism att göra. Om du inte känner dig som en smutsig åsna när du beställer hemförsäkring så bör du inte göra det inom ramen för Rawls tankexepriment heller.

    ”2) Om det gynnar människan att ge bort sina pengar kommer människan ge bort sina pengar, oavsett de tvångsregler som gäller.”

    En populär fantasi utan verklighetsförankring. Det finns en anledning till varför en bostadsrättförening har en tvingande regel om att man åläggs att betala en avgift. Anledningen är att utan denna regel så blir föreningen mycket instabil och det är däför man inte förlitar sig på att en spontan ordning fixar biffen. Fångarnas dilemma visar elegant varför dessa regler och sanktioner är nödvändiga. Människor har spretiga incitament, dels däför att man tjänar på att åka snålskjuts och dels därför att man kan förlora på att göra det universellt rätta (dvs. det som leder till optimum om alla gör det) om inte tillräckligt många är med. En regelsamling understödd av sanktioner löser denna problematik, både för bostadsrättsföreningen och för samhället i stort. Fantasin att människor automatiskt koordinerar sig mot ett globalt optimum är gediget motbevisad av verkligheten. Naturligtvis kan man föreställa sig att människor gör det, men en fantasi är inget bevis.

    ”3) Nej, det garanterar bara att den som vill exploatera andra mot deras vilja får göra det, om det används som ”bevis” för en tvingande samhällsmodell.”

    Tvånget är alltid mest betungade i det system som är sämst för människor. Tvånget i en dåligt presterande NV-stat är mycket värre än tvånget i som upprätthåller ett optimalt samhällskontrakt. Det är fullkomligt självklart.

    ”Som sagt, läs gärna på om vad nattväktarstaten innebär, vad den har för syfte och varför den är ”bra”.”

    Det finns en uppsjö olika argument för detta och det finns inget entydigt syfte med NV-staten. Emellertid så underminerar Rawls argument fullkomligt Rand eftersom Rawls argument är en jämkning för rationella egenintresserade individer. Rand har ingen lösning på jämkningsproblematiken utan måste förutsätta att människors egenintresse inte kan krocka i NV-staten. Ett påstående som är falskt om man inte antar en utopi.


  12. 1) Rands ideal handlar inte bara om vad JAG vill, utan om vad alla andra människor också vill. Jag skulle kunna gå med på att betala en försäkring, men varför ska den åsikten påtvingas alla andra om de inte vill? Varför inte bara låta dem välja själva, varför behövs tvånget?

    2) Man föds inte in i en bostadsrättsförening som i ett samhälle. Du behöver inte erbjuda mig något skydd om du inte vill, du kan kräva att jag respekterar andra människors rättigheter, men du har aldrig rätt att tvinga mig att betala för dina tjänster om jag inte vill ha dem.

    3) Ja, jag kommer aldrig ifrågasätta att det är jobbigt för en parasit att inte få leva på andras bekostnad, men det är inte poängen. Det entydiga syftet med NV-staten är att alla människor ska få välja själva eftersom det är mest moraliskt, och den som vill dela med sig får då gärna göra det. Den som inte vill slipper. Om Rawls har rätt behövs ju inget tvång.


  13. ”1) Rands ideal handlar inte bara om vad JAG vill, utan om vad alla andra människor också vill. Jag skulle kunna gå med på att betala en försäkring, men varför ska den åsikten påtvingas alla andra om de inte vill? Varför inte bara låta dem välja själva, varför behövs tvånget?”

    Rawls försäkringresonemang berör en ex ante position som tvingar den egenintresserade människan att fundera kring samhällets roll för den egna lyckan från flera olika perspektiv. Både perspektivet att man har allt serverat från födeln och att man från detta utgångsläge FÖR EGEN MASKIN kan skapa sig ett gott liv, men också från perspektivet att man får ett ogynnsamt utgångsläge och vad som krävs för att FÖR EGEN MASKIN skall kunna ta sig vidare. Tvånget behövs av samma anledning som tvånget i bostadsrättsfäreningen behövs, människor koordinera sig inte nödvändigtvis mot ett optimum om de inte har en garanti på att andra gör samma sak eftersom man kan förlora på att göra det globalt rätta och tjäna på att åka snålskjuts. Människorna i Rawls argument är inte okunniga om verkligheten, tvärtom de antas ha en i det närmaste fulländad insikt i den mänskliga naturen och sociala och ekonomiska samband. Tvånget är alltså en garant för att ett optimum (och har därför den rationella människans sympati), medan avsaknad av tvång rikserar att degenera situationen till ett tillstånd ingen vill ha, ett inte helt ovanligt fenomen i mänskliga sammanhang. Global koordinering där de ingående individerna har spretiga incitament är klurigt och den spontana ordning som du menar fixar biffen är inte vidare betrodd på den fria marknaden inom ramen för kontrakt som är till för att lösa denna problemtik. Om du satt i en styrelse för en brf, hade du föreslagit att avgiftstvånget skulle avskaffas och att människor istället skulle få betala vad de känner för? Om inte, varför tror du att denna politik skulle leda till ett optimum på samhällsnivå? Jag argumenterar inte emot frihet principiellt, eller att en stor dos frihet inte har sin givna plats, utan bara emot en naiv utopisk föreställning om vad som händer om man tar bort alla regler.

    Vad beträffar Rand så har hon inget koherent att komma med här. Hennes mest fundamentala premiss handlar om individens överlevnad. Antag att du accepterar denna premiss och skall välja att ansluta ett av två länder utifrån, en NV-stat i misär med mycket formell frihet eller en blomstrande socialstat med något mindre formell frihet men med väsentligt bättre möjligheter att skapa dig ett gott liv. Det är uppenbart att Rands mest grundläggande premiss favoriserar att man väljer socialstaten. Rand har heller ingen mekansim för att jämka egenintresserade människors vilja. Ur premissen att det egna livet är det ENDA självändamålet så följer ingen jämkningsprocedur, tvärtom, alla jämkningsprocedurer (utopin där inga intresse krockar undantaget) kommer att behöva inskränka denna fundamentala premiss enligt ett moraliskt resonemang som är ännu mer fundamentalt….vilket liksom är en flagrant motsägelse.

    Det är också viktigt att inse att Rawls resonemang garanterar respekt för individen, oavsett om man hamnar i ett fördelaktigt utgångsläge eller i ett sämre utgångsläge, eftersom resonemnaget tvingar individerna att sätta sig in i båda positionerna. Och slutligen, är det inte otroligt synd om dem som inte vill bo i blomstrande samhälle uppbyggt enligt principer som passerat detta resonemang? Nej, det är det inte. Samhället är ett nödvändigt villkor för 99.9% av allt vi producerar, att man då är skyldig att bidra till samhällets upprätthållande är fullkomligt rätt och rimligt. Ironiskt nog är det liberaler som här försvarar parasiter som utnyttjar samhället för sina livsprojekt men som inte bidrar någonting till dess upprätthållande.


  14. Snälla du. Nattväktarstaten innebär inte anarki, att vem som helst kan gå in i mataffären och plocka på sig allting för att tvånget att betala är avskaffat. Tills du begriper det vet jag inte om det är någon idé att diskutera, men jag ger dig the benefit of the doubt och tar för givet att du tänker fel.

    Försök gärna förklara varför fria människor inte skulle komma till samma insikt framför som bakom okunnighetens slöja. Varför skulle de inte begripa det geniala, det fullständigt makalöst intelligenta i att bli bestulna varje månad utan en möjlighet att säga ifrån? Att tvånget behövs verkar du motivera med att folk inte vet sitt eget bästa, men varför? Vad vet du om det? Vad vet Rawls om det? Är kunskapen om sin egen potential och intelligens ett hinder? Mot vad?

    Om det är så att människans bästa är att bli bestulen, ja då kommer hon komma fram till den insikten. Oroa dig inte. En väldigt stor andel människor förstår det nyttiga i att skaffa sig en hemförsäkring utifall att något skulle hända dem, helt utan tvång. Varför skulle inte det kunna ske även inom andra områden?

    Sen slår du lite knut på dig själv när du i sista stycket propagerar för skatt med argumentet att man snyltar om man inte betalar skatt. På vad? I ett samhälle med skattefinansierad ”välfärd” gör du i princip det, men det krävs att inga privata alternativ tillåts. Och dessutom: tänk på allting som privata företag har skapat, som du hjälps av och som du aldrig betalar för. Är det ett argument för att du ska tvingas att betala till dessa privata företag? Hur skulle ett sådant samhälle fungera?

    Håll gärna isär argumenten och propagera för skatt från bara en utgångspunkt, det blir så mycket lättare då.


  15. ”Snälla du. Nattväktarstaten innebär inte anarki, att vem som helst kan gå in i mataffären och plocka på sig allting för att tvånget att betala är avskaffat.”

    Vad jag sade var att på den fria marknaden så är den mekanism du vill förlita dig på inte vidare betrodd inom ramen för kontrakt. Alltså, du ser ingen brf som förlitar sig helt på en osynlig hand eller en spontan ordning. Istället finns en regelsamling som ålägger, medelst tvång, människor att betala sin avgift. Varför? Därför att sponatana ordningar fungerar dåligt i situationer där många människor med spretiga incitament skall koordineras mot ett optimum. Så alltså, om den osynliga hand inte är en höjdare på en så relativt modest skala som en brf, varför skull den fungera fantastiskt bra på samhällsnivå? Man kan föreställa sig att det inte behövs poliser genom att föreställa sig att människor inte begår brott etc. Det finns alltså ingen hejd på vad man kan föreställa sig, men fantaiser är inte tunga argument. Tvång som koordinerar människor mot ett optimum kommer alltid at ha rationella människors sympati, både i en brf:en och i samhället i stort.

    ”Försök gärna förklara varför fria människor inte skulle komma till samma insikt framför som bakom okunnighetens slöja.”

    Det är en ex ante position. Du föds in ex post i samhället. Du kan inte försäkra ditt hus när det har brunnit ner, och du kan inte försäkra dig med skolgång när du fötts in i fattigdom. Du måste ha missat något väldigt centralt..

    ”Sen slår du lite knut på dig själv när du i sista stycket propagerar för skatt med argumentet att man snyltar om man inte betalar skatt. På vad?”

    Vad producerar du på en dag på en öde ö? En grillad ödla, ett bananblad med fiskfettssmör och en torkad krabbklo. Vad producerar du på en dag i inom ramen för ett i grunden kapitalstiiskt samhälle? Lite mer skulle jag tro. Alltså, samhället är ett nödvändigt villkor för denna skillnad. Alltså drar du nytta av samhället. Detta är trivialt. Är de instutitioner samhället upprätthåller gratis? Nej, inte ens i NV-staten. Att då inte betala sin del av detta upprätthållande är att parasitera. Återigen, en trivial observation. Liberalen försvarar denna parasit. Problemet är att det är dessa parasiter som gör att tex en brf inte kan förlita sig på den osynliga handen. I fantasin kan man alltid föreställa sig att människor gör det rätta, men som jag tidiagare påpekat, Rawls utgångspunkt är verkligheten.


  16. Men folk försäkrar sig ju frivilligt innan någonting har hänt, något som enligt dig är omöjligt. Ingen människa kan enligt ditt resonemang skaffa en husförsäkring innan huset har brunnit ned, alltså måste de tvingas. Snacka om att fantisera.

    Sen väljer du fortfarande inte bland argumenten: antingen förespråkar du tvång för att folk inte vet sitt eget bästa, eller så väljer du parasitspåret. Oavsett vilket har du fel, se ovan. Vad gäller parasitering så ”drar man nytta” av samhället på så sätt att man väljer frivilliga samarbeten. Man söker sig exempelvis till ett företag som man anser kan hjälpa en att tjäna pengar, och inom det företaget finns i sin tur vissa regler. Dessa kräver inget tvång och ingen avsaknad av valfrihet, det går alldeles utmärkt att välja att jobba respektive inte jobba på företaget. Det strider inte mot NV-staten på något sätt.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: