h1

Rättvisa, igen

augusti 9, 2009

Vänsterpartiet blir allt mer marginaliserat, men med lite otur kommer Lars Ohly och hans kommunister kanske ändå sitta i en regering om ett drygt år. Under söndagen var han ute och talade om den orättvisa borgerliga politiken, igen. Den här gången verkar han ha riktat in sig på årliga inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Dessa har enligt Ohly ökat med 12.800 kronor på grund av sänkta skatter och bidrag.

Jaha, än sen då? Är det en mänsklig rättighet att få en viss inkomst bara för att man tillhör ett visst kön? Jag som trodde att Vänsterpartiet stod för jämställdhet, men det betyder tydligen bara ”lika utfall oavsett insats genom statens tvångsmakt”. Som vanligt med andra ord, vänsterns enda definition av rättvisa verkar vara att alla människor från staten ska få sig tilldelade en lika stor del av en inbillat gemensam rikedomskaka. Det är fruktansvärt tröttsamt och aningen frustrerande då de aldrig behöver stå till svars och motivera sina åsikter. Speciellt intressant blir det när den borgerliga regeringen beskylls för nyliberalism, trots att den inte har någon som helst intention att avskaffa skatterna och den så kallade välfärden.

Men sådan är ju den socialistiska argumentationen. Skrik ordet ”orättvist” så högt som möjligt, peka ut någon som fått sitt bidrag sänkt och kalla regeringen nyliberal och hjärtlös, gärna med hänvisning till orättvisa och hyperkapitalistiska USA där de fattiga ju svälter ihjäl på gatorna medan kapitalisterna spottar på dem (det vet väl alla?).

Även om man lusläser vänsterbloggarnas bittra inlägg om nedskärningar i välfärden hittar man sällan eller aldrig några faktiska argument. Alltid handlar de som att något specifikt är ”orättvist”, men aldrig förklaras det varför eller på vilket sätt. Aldrig går det att härleda en konsekvent åsiktsgrund från orerandet, som exempelvis: vilken är den ultimata rättvisan? Att det är orättvist att sänka skatter och bidrag har vi begripit, men sen då? Är det optimalt rättvisa samhället det där skatten är 100 % och exakt lika mycket pengar delas ut till alla människor oavsett vad de gör? Eller är det kanske ett där alla får så mycket som de ”behöver”? Vad är i så fall ett ”behov” och vem avgör det? Hur långt ska majoritetens diktatur sträcka sig, vad får individen själv bestämma över?

Detta är kanske det tråkigaste med vänsterargumentationen. Den totala subjektiviteten och oviljan att ens försöka diskutera och härleda åsikterna. Att sänka bidragen till si och så mycket är orättvist, men varför? Vilken nivå ska samhället sträva efter och varför? När är vänstern nöjd, och varför? Hur motiverar den sina mest utopiska ställningstaganden, den optimala rättvisan? Enligt vilka premisser, med vilka argument?

Tyvärr hjälper det sällan att ställa sådana frågor, eftersom svaret allt som oftast blir att det bara är en åsikt. Vänstern tycker så här, du tycker något annat, lev med det och gå vidare. På så vis är krig det enda sättet att lösa en konflikt, om man inte hänvisar till just majoritetsstyret, och där återuppstår problemet: hur motiverar man det, hur långt får det gå och varför?

Frågorna är många, svaren desto färre, och så lär det förbli.

4 kommentarer

  1. Problemet med kommunismen är den jämna fördelningen av fattigdom.


  2. Du förklarar att Ohly är ute och cyklar moraliskt. ”Den hälsosamme ekonomisten” förklarar dessutom att Ohly ljuger med statistik genom att inte räkna bort inflationen:

    http://ekonomismen.blogspot.com/2009/07/skattesankningarna-har-minskat.html

    I själva verket har regeringens skattesänkningar gjort att kvinnornas ÖKAT sin lön något som andel av männens inkomster.

    För att göra ett räkneexempel som illustrerar poängen: Antag att män tjänar 500,000 per år och och kvinnor 250,000. Inflationen är jättehög – nästa år tjänar män 1,000,000 och kvinnor 737,200. Inkomstkillnaderna har ökat med 12,800 till kvinnornas ”nackdel”. Men kvinnolönen har ökat från 50% till 73,72%!

    Det är ganska uppenbart att jämställdheten därmed ökat – procentandelen är avgörande medan de nominella siffrorna är tämligen godtyckliga. Ohly vet förstås om det här, men som vanligt räknar han och vänstereliten med att tillräckligt många går att lura.


  3. Mycket intressant och självklart något som Ohly inte vill kännas vid. Frågan är om han ens förstår vad som menas…


  4. Snacka om att kasta sten i glashus. Vem är det som gnäller mest om orättvisor på bloggen?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: