h1

Sverige behöver en ny moral

augusti 24, 2009

Fyra socialdemokrater föreslår på DN-debatt att Partiet måste skaffa sig en ny flexibel politik. Svaret på alla problem kan inte vara att höja skatterna, menar de, men även om det är ett beundransvärt initiativ är det andra frågor som måste diskuteras först.

Varför förespråkar någon höjda skatter? För att gynna sig själv så klart. Och då handlar det inte om den egna skatten utan om andras, att en enskild individ anser sig tjäna på att andra betalar hög skatt. Att förespråka omfattande offentlig service med argumentet att man själv också betalar skatt är bara ett alibi, en dålig ursäkt. Samma belopp som staten stjäl varje månad kan man på egen hand lägga under kudden eller sätta in på banken som försäkring. Föredrar man att staten försäkrar en via skattesedeln så förespråkar man sin egen rätt att leva på andras bekostnad för att man tror att de pengar man själv kan lägga undan inte räcker för att finansiera den service man vill ha.

Däri ligger problemet. De ärliga partierna (om de finns några) måste sluta prata om skatt som ett utslag av solidaritet och säga som det är: ingen förespråkar höga skatter för någon annans skull. Alltid handlar det om att gynna sig själv, och argumenten måste därför vara 1) det är inte rätt och 2) det stämmer inte. Gemene man får inte högre avkastning av skattefinansierad välfärd, och även om någon får det är det inte moraliskt riktigt att leva på det sättet. Att gynna sig själv är inte moraliskt förkastligt, bara att göra det på andras bekostnad. Det parti som börjar peka på detta faktum har min röst.

23 kommentarer

  1. Det är ju fortfarande inte så. De flesta betalar skatt av solidaritet. Bara för att du skriver det tusen gånger gör det inte mer sant.


    • Varför behövs tvånget då? Om du och dina kompisar vill dela med er så kan ni väl göra det av egen fri vilja? Du bör förresten börja argumentera för dina ståndpunkter, annars kommer dina framtida inlägg raderas.


    • Det är lätt att dölja ett egenintresse bakom solidaritet. Solidaritet är ett aktivt ställningstagande. Att ropa på skattefinansiering med en förväntan att någon annan betalar mer är inte solidariskt- det är girigt


  2. Johansson, varför skatte- och bidrags- och WAB-fuskar mm så många av svenska folket då? Och varför gör så många det som både röstar vänster och låter som du?

    Varför handlar folk taxfri alkohol när dom får tillfälle? Varför klagar folk hela tiden på att samhället (dvs ‘staten’) inte gör mer för just dem?

    De flesta får öht inte ut någon lön utan att skatt är dragen. I affärerna finns inget till salu utan att en rejäl del är skatt som går direkt till Anders Borg. Och många vet inte ens vad de betalar i skatt. Varför tror du att det är så?

    Jo, därför att det du säger inte är sant. Folk betalar skatt för att att de tvingas till det, inte av solidaritet. Och i stort sett alla försöker sedan få olika sorters ‘återbäring’, de vill att staten skall ‘hjälpa’ just dem på något sätt. Har du aldrig hört på hur det låter när vänsterfolk diskuterar politik? Det är ‘Vill ha! Vill ha! Vill ha! ..’ för hela slanten. Kanske inte uppenbart till den bara egna plånboken, men hela tiden om att staten skall spendera medan de som driver på spenderandet vill känna sig präktiga.

    Du är själv ett bra exempel. Du har inte betalat en bråkdel i skatt av vad du kostat samhället hittills (och troligen fortfarande kostar), ändå vill du ge sken av att representera dem som faktiskt betalar skatterna (tom 99% av dem häromdan). Det är precis så skenhelig vänsteragitation vanligtvis är …


  3. Så många? Har du några som helst källor Jonas? Aftonbladet räknas inte, inte den här bloggen heller. Vad vet du om mig Jonas? Ingenting. Bättre skenhelig än jävligt korkad…

    Men vänta. Argumentationen här handlar bara om hur egoistiska alla är. Bara sådär. Visst, din blogg, men någonstans borde du idka lite självkritik. Bloggar du inte av ren och skär egoism?


    • Jo, men läs vad vi skriver: att gynna sig själv är inte fel, bara när man gör det på andras bekostnad. Dvs, när vi jobbar och tjänar våra egna pengar för vi något bra, när du skriker om högre skatter för att få ta del av andras pengar gör du något dåligt. Förstår du skillnaden?


    • Att du är skenhelig är ju nu inte så svårt att avgöra. Tror du verkligen inte att sådana som du, och din sorts tomma pladder är någon ny eller unik företeelse för någon?

      Men om du nu menar att du inte är ”jävligt korkad” (gör du det?), varför argumenterar du inte för din sak då, utan bara kommer med rappakalja och ack så utslitna floskler. Du verkar ju inte ens klara av att hantera att allt du argumenterar för förutsätter tvångsmedel som absult mest centrala ingrediens. Istället pladdrar du om ‘solidaritet’, ‘drägligt liv’, ‘99% tycker som du’ och annat tomprat.

      Men du kanske tycker att sådant låter intelligent!?

      Psssst: Det gör det inte!


  4. Det är ett tankefel redan från början. Om jag vill ha högre skatter (vilket jag nu inte vill, men jag är ju inte objektivist och då är jag väl automatiskt för gulag och högre skatter…) så är det inte för att stoppa i egen ficka, redan där har du ett tankefel. Så ditt resonemang faller redan i första steget.


    • Det är inte så mycket bevänt med dina ‘tankefel’, för det är ju fortfarande det du gör: Skränar om att andra skall minsann betala skatt. Och visst menar du att skatterna skall användas till något du gillar, precis som resten till vänster, och det kan vara nästan vad som helst.

      Och inte ser du några av alla dessa skränare göra precis samma sak frivilligt nu när skatterna har sänkts och möjligheten till ‘solidaritet’ har ökat för alla som jobbar (och faktiskt betalar skatt i någon mening). Nej, man ser det motsatta, det skränas ännu mer nu.

      Varför tror du att det är så (genomskinligt)?


  5. Så fort Jonas slutar skräna själv så kanske det blir en debatt…


    • Du får en chans att lägga fram dina argument, se till att ta den: varför höga skatter?


  6. Ja, det var väl så mycket ‘argument’ där fanns, Johansson. Men du är väl ‘vänster’ så det förväntades ju inget mer heller …


  7. För att kunna diskutera det här så måste man ha några grundläggande gemensamma värderingar. Ett är en tro på demokrati och det andra är en respekt för de mänskliga rättigheterna. Utifrån de premisserna så kan man ha en diskussion, men om man inte håller med om det så skriker båda sidorna nazist åt varandra.

    Sen antar ni en jävla massa saker som ni inte har någon fog för. Om man utgår från att alla är lika egoistiska som ni själva är så förstår jag att ni är bittra.


    • Vad innebär ”demokrati”? Att majoriteten ska få bestämma över minoriteten? Varför ska den det?

      Hur definieras ”mänskliga rättigheter”? Av ”demokratin”? Varför det?

      Med samma logik kan man exempelvis (faktisk) inte diskutera judeutrotningen om man inte accepterar vissa grundläggande gemensamma nazistiska värderingar. Det är lite som att säga ”jag tänker inte diskutera detta med någon som har en avvikande åsikt”. Så hur vill du börja argumentera? Det är bara att sätta igång.


    • Vi är fler som väntar på dina argument.

      PS Du hänvisar till mänskliga rättigheter; Mänskliga rättigheter ska läsas som mänskliga friheter; frihet att försörja sig själv, uttrycka sin åsikt utan risk för ofrihet, frihet att leva utan tvång från andra (så länge man inte lever på någon annans bekostnad)etc
      Det är INTE en mänsklig rättighet att bli försörjd av andra (mat, boende mm)DS


    • Artikel 25
      1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.

      2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.


    • Men detta är ju skyldigheter, dvs välfärdspolitik, det är iaf inte rättigheter.

      Skälet att det står så är att dom gamla kommunist- och socialistländerna krävde att man skulle skriva in sådant också, för att godkänna dom riktiga mänskliga rättigheterna: Yttrande- förenings- tryckfrihet mm.

      Dvs rättigheter som inte samtidigt innebär en skyldighet för någon annan.

      Du inser säkert själv att ‘rätt till välbefinnande, eller skälig bostad’ inte är mänskliga rättigheter. Det kan ju inte ens ev av världens mest omfattande välfärdsnationer uppfylla. Inte alls i vissa delar.

      Nej du, du är fortfarande kvar vid att klamra dig fast vid rena floskler, samtdigit som du som pesten skyr att argumentera för varför ett så omfattande tvång mot samtliga skötsamma i en nation skulle behöva vara nödvändigt eller moraliskt rätt någonstans!


    • Sen vet ju alla hyr mycket dom riktiga ‘mänskliga rättigheterna’ var (och är) värda i dom gamla socialiststaterna. Väldigt lite!

      Därför ville man ha med en radda andra punkter om att ‘men vi har ju iaf en bostad åt alla, och rätt till statlig kultur, etc’ (när man nu sket dom egentliga). Dvs en typisk byråkratlösning att peka på för att slippa hantera verkligheten, typ:

      ‘Vi uppfyller ju fler punkter än ni’


  8. För att argumnetera för sin ståndpunkt behöver man argument och kunna lägga fram dem.

    ‘Demokrati’ och ‘mänskliga rättigheter’ är bara sätt att försöka undfly själva kärnfrågan: Det är fortfarande tvånget (och hotet om långtgående våld)!

    Och det behöver inte antas något alls för att konstatera detta. Prova med att låta bli att betala P-boten när du har stått felparkerad fem minuter, eller att inte betala kvarskatten. Då får du se hur långt staten är beredd att gå, och vilka medel den är beredd att ta till. Det är du som så gärna vill anta att detta inte spelar någon roll, att lågavlönade vårdbiträden gärna betalar alla dessa politiskt beslutade utgifter (många helt onödiga), och egentligen frivilligt.

    Din antaganden om andras motiv eller annat är ju helt ovidkommande. Du drar upp dylikt bara för att du inte har bättre argument för att försvara tvångsmetoderna.

    PS Och ja, jag tror att du trots att du vill göra dig till talesman för 99% av skattebetalarna inte är och har varit någon sådan netto. Dvs att detta bara är skenhelig varmluft, men det är också ovidkommande i sakfrågan DS


  9. Jag tycker att detta inlägg innehåller iaf ett stort fel:
    ”ingen förespråkar höga skatter för någon annans skull. Alltid handlar det om att gynna sig själv”

    Man kan förvisso vända på det och säga att det på en viss nivå är rätt också men iaf.

    Det finns många som kommer få betala mer skatter som ändå förespråkar höjda, eller iaf inte sänka skatter !
    Och ja – en hel del tar inte ens emot speciellt mycket bidrag – även om dom flesta troligen fått skolgången finansierad (men det är ju isf redan gjort).

    Å andra sidan så kan man ju försvisso hävda en viss form av självändamål iom att man kanske känner sig stolt eller duktig eller moralisk, genom att se till så andra får det bättre – men då blir det nästan en diskussion om människans psyke.

    Helt klart är väl dock att majoriteten av tex vänsterns väljare skulle tjäna på skattehöjningar, men ändå hävdar att egenvinning inte finns på agendan. Det finns otroligt mkt dubbelmoral på vänsterkanten i många bemärkelser – jag har tagit upp några exemepl i tidigare kommentarer.
    Men för den skulle så har inte alla ngt att vinna i den direkta bemärkelsen – det finsn en hel del individer som gör saker, jobbar ideellt osv, utan att få ngt annat ut av det än tillfredställelsen av arbetet och resultaten – vilket kan vara ett nog så gott skäl förvisso…

    /K


    • Visst, men den som inte anser sig ha något att vinna på skattehöjningar kan ju lika bra förespråka frivillighet, inte sant? Annars handlar åsikten bara om att bestämma åt andra att de ska betala hög skatt, och varför har någon den rätten?


    • @Fransisco:
      Kan så vara med det är en annan diskussion.
      Fortfarande kan man förespråka högre skatter utan att personligen tjäna på det, tom rent av förlora på det personligen, och många gör det.

      Rätten att bestämma om andra skall betala osv är en annan sak.
      /K


  10. DEt finns en mycket vikig poäng. Solidaritet är en aktiv handling. Att ställa upp för säg knattelaget eller folkparken är solidariskt. en handling utan egen vinning som primärt syfte. (Sedan kan man ju alltid räkna med att någon annan ställer upp när du själv behöver hjälp).
    Skattefinansierade förmåner kan därför aldrig betraktas som solidariska. De som förespråkar dem är nästan alltid de som tjänar på dem.
    Vidare är det svåt att hävda rättviseargument i sverige. (i länder där du har styrande/ägande klasser eller grupper baserat på grupptillhörighet är frågan en annan).
    Det som återstår är effektivitetsargument. Det låter ganska torrt men är de enda argument som bär. Detta innebär inte att vi kan lägga undan den politiska striden. De flesta är nog ense om att grundläggande utbildning, försvar och rättsväsende effektivast drivs offentligt. många hävdar grundläggande infrastruktur bör organiseras på ett liknande sätt. Även fattigdomsbekämpning finns goda argument för en offentig finansiering. Därefter finns ett större politiskt spelrum.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: