h1

Individualism

oktober 18, 2009

Signaturen ”Du är dum i huvudet!” skrev en intressant och för vänstern signifikativ kommentar på ett tidigare inlägg. Kontentan var ungefär att vissa människor kanske inte är intresserade av materiell rikedom, och sådana vill ägna sig åt annat än hårt arbete och bidrag till tillväxt.

En liberal ser direkt hur kritiken missar målet, men en socialist kanske inte gör det. Detta för att socialisten är hjälplöst fast i tänkandet att samhället är ett system, en maskin där alla människor har sin bestämda plats och måste lyda order. I ett sådant förvirrat tänkande blir den onda nyliberalismen en maskin vars enda mål är mer och mer pengar, högre och högre tillväxt, och ingen får göra något annat.

Men hur får man för sig något sådant? Är det ett allvarligt menat missförstånd, eller bara en dålig bortförklaring?

Det enda nyliberalismen säger är att alla människor, undantagslöst, är fria att bestämma över sina egna liv. Ingen är tvingad att arbeta, att bidra till samhällets utveckling eller att gilla materiell rikedom. Vill man läsa böcker och tycka synd om sig själv för att livet är jobbigt så får man göra det. Varken staten eller samhället kommer att knacka på ens dörr och kräva att man deltar i den ständiga jakten på tillväxt. Tillväxt är inget politiskt beslut, det ingår inte någonstans i den nyliberala dogmen.

Det enda man som sådan person inte har rätt att kräva är att trots sin obefintliga insats i skapandet av rikedom ändå ska ha rätt till den rikedom andra skapar. Alltså, om man vill läsa böcker och tycka synd om sig själv så får man ta konsekvenserna och inte plocka pengar ur andras fickor för att man behöver dem. Man får inte vara en parasit, utöver det får man göra precis vad man vill.

Och det är ju där vänsterns dröm om det perfekta samhället kraschar mot verklighetens murar. Den som inte skapar rikedom kan inte få tillgång till rikedom på annat sätt än genom frivilliga eller påtvingade bidrag. Vänstern vill använda tvånget som politisk metod och ta från den som skapar och ge till den som skapar. Att man bara vill ge till dem det är synd om, de svaga och sjuka, är en lögn, vilket signaturen ”Du är dum i huvudet!” visar: han eller hon menar implicit att även den som väljer att inte skapa rikedom för att personen i fråga inte är intresserad av att jobba, ska få tillgång till materiell rikedom ”efter behov”. Man ska alltså inte ens behöva ha ambitionen att bidra, man ska ändå få det man behöver, för att man behöver det.

Att det är både en ondskefull och en självmotsägande vision borde vilken rationell människa som helst kunna se, men i socialistens fall handlar det som vanligt om att låtsas som om verkligheten är beskaffad på ett annat sätt än den faktiskt är. Fantasin om att man kan äta kakan och ha den kvar på samma gång gör att socialisten gång på gång kan inbilla sig att det är möjligt att konsumera rikedom utan att först producera den. Det finns ju alltid nån man kan exploatera genom statens tvångsmakt, medan man själv ägnar sig åt sina egna intressen utan en tanke på någon annans rättigheter eller ambitioner.

30 kommentarer

  1. Jag tycker att det är väldigt svårt att hitta ett arbete eller flera i Sverige. Likaså är det krångligt och omöjligt i de flesta fall att vara sin egen – man är ju aldrig riktigt sin egen med alla skatter och arbetsrättsregler.

    Det är inte lätt att vara fri, även om man vill jobba för att höja sin levandsstandard så är det inte en rak väg i Sverige.

    Det kan vara bättre.


    • Absolut, håller med om det.


  2. ”och ge till den som inte skapar” ska det vara.


  3. ”Alla människor undantagslöst är fria att bestämma över sina egna liv” ha! Hahahahah! Du hade varit rolig om du inte varit så förbaskat stupid.
    Barn? Sjuka? Senila? Psykiskt störda? Sa du inte ”undantagslöst”?
    Ska du snacka om verkligheten? Verkligheten, min vän, är skoningslös för många människor. Lever du under förtryck så är du inte ”fri att blablabla”. Du som är exempellöst outbildad lever under dumhetens förtryck. Du är inte fri att skapa ditt liv. Varför i såfall har du bara en sketen blogg? Var är din jaguar? Vilket slott lever du i?

    Samhället är inte en maskin. Samhället är en överenskommelse. Det är en överenskommelse som säger att vi använder våra olika styrkor för att skapa något större än individen. Annars kunde ju alla bara gå iväg och fritt skapa sina egna liv, eller hur? Tanken om samhället är att alla bidrar, men inte med samma sak! Det är ju inte ett samhälle, det är ett skrå!

    ”Det enda man som sådan person inte har rätt att kräva är att trots sin obefintliga insats i skapandet av rikedom ändå ska ha rätt till den rikedom andra skapar. ”

    Du måste skämta!! Du är ju rent av en idiot!! Hur många poplåtar har du skrivit? Hur många deckare? Hur många sagor? Hur många pianostycken? Du tar ju del av den rikedom som skapats, men har aldrig varit i närheten av att skapa den sortens rikedom någonstans!! Varför ska du ta del av det?

    ”Jo, men jag betalar ju…”

    Först och främst betalar du ett subventionerat pris på all kultur du konsumerar (jag tror förvisso inte du konsumerar kultur). Subventionerat därför att om konstnärer och kulturarbetare skulle kräva ”verklighetsanpassade” priser för sina alster, så skulle det innebära att en bok kostade många tiotusentals kronor. Istället har samhällen inrättat bibliotek där man kan LÅNA (tänk vilken skrämmande socialism!!) böcker!! LÅÅNA!! Kostar inte en spänn!!!

    Ett rättvist samhälle följer en enkel princip: Det inkluderar alla. Även de som inte bidrar (kan tyckas en omöjlig paradox för någon som har den emotionella mognaden av en tomat som du). Men vet du varför? Därför att; vad ska definitionen av bidra vara? Kan man bidra med en dikt? Är det endast skattemedel som räknas som bidragande till samhället? Vem ska avgöra vilka som bidrar eller inte? Du? Hitler? Dessutom är det ett sätt för samhället att visa barmhärtighet. Vi visar det gentemot de svaga och – ja också de som är fula och lata och fuskar och allmänt ”värdelösa”. Därför att samhället måste bygga på allas fundamentala värde. Detta fundamentala värde ska skyddas.Varför? Därför att ett samhälle som ”rensar” ut sjuka och ”odugliga” kommer att äta upp sig själv. Alla är svaga någon gång i livet (mellan dig och mig; du har också fått bidrag eller hur?)

    Din IQ-befriade analys som endast värderar saker i pengar skulle kanske fundera på vem som tog hand om dig och din utbildning, din psykiska hälsa, din själsliga dito (förvisso ingen). Gör dig själv och samhället en tjänst: köp en EQ-poäng någonstans så du inte urholkar nätet med dina dumheter!

    Mvh
    Du är Dum i Huvudet!


    • @DÄDIH:
      Vad svamlar du om ??
      ”Först och främst betalar du ett subventionerat pris på all kultur du konsumerar”
      Ehm – det är ju just precis det som whois argumenterar EMOT ! Att man INTe skall subventionera detta.
      Och varför skulle en bok ”kosta 10000-tals kronor” !?
      Om 10000 människor köper en bok för 200 kr så får författaren in 2 000 000 kr – det torde väl vara mer än en rimlig ersättning för att skriva en ynka bok ?
      Och vill inte folk köpa den boken eller betala 200 kr – well – varför skall man då tvinga folk att betala den (genom statliga subventioner)?!

      Bibliotek: Jättebra institution. Skulle funka fin fint även utan tvång på många ställen troligtvis. tex skulle företag kunna sponsra dessa. Människor skulle kunna skänka utlästa böcker till biblioteket osv osv – har iaf väldigt lite med socialism att göra. Sen tycker jag förvisso personligen att man skall ha en viss låg nivå av skatter och att en liten del skall gå till utbildning, bla bibliotek – men det är jag nog oense med ägarna av denna blogg om🙂

      ”Vem ska avgöra vilka som bidrar eller inte? Du? Hitler? ”.
      Du håller mao med denna blogg om att ingen enskild skall sitta och bestämma hur man kan bidra och vad folk skall göra utan att det är upp till individen och grupperingar av individer att göra detta !

      ”Samhället är en överenskommelse. Det är en överenskommelse som säger att vi använder våra olika styrkor för att skapa något större än individen.”
      Jag trodde för en stund att du argumenterade emot denna bloggs författare – men inser nu att du håller med om allt – sorry för missförståndet…

      /K


    • Haha, heja Klas!🙂


  4. Härliga ordval, en 12-åring skriver mer moget. Dina tankegångar är ännu grundare.
    Berätta gärna tex vilket värde jag har om jag bara skapar saker som jag själv vill ha och samtidigt får allt jag vill ha av andras arbete, är inte det definitionen av egoism, irrationell sådan. Ditt synsätt tar inte hänsyn till dessa människor, resultatet blir att ni antingen måste blunda för att inte se dem och se till att de som faktiskt skapar värde i sitt arbete jobbar hårdare. Ett annat sätt som prövats är en kontrollstat med våld som ledord som centralstyr uppifrån så man ser till att alla skapar värde.
    Folk avgör vad som är bidragande genom pengar, det som de vill betala för anser de ha ett värde.
    Som du säger så är alla inte arbetsföra hela tiden, därav krävs att man inte lever upp allt hela tiden utan spar för sämre tider.
    Hur empatisk en människa är avgörs av hur mycket ens handlingar hjälper andra, inte bara av vad man tycker om andra.


  5. Ditt värde som människa är alltid detsamma, min vän. Oavsett vad du gör med ditt liv. Okränkbart värdefullt. Trots dina dumheter och ditt föruttnande intellekt.


    • Jag ifrågasätter inte värdet på människan utan värdet på vad du anser att människor har rätt till bara för att de lever. Om rättigheterna går ut över någon annans människas rättigheter så har du därmed satt olika värde på människor. Det är du som står för att vi ska leva orättvist.


  6. Detta hade ju varit intressant om nånting av det du skriver hade med våra åsikter att göra. Så är det nu inte, en följd av att du naturligtvis inte har brytt dig om att ta reda på vad vi tycker. Tråkigt, men föga oväntat.


  7. Att den här bloggen utger sig för att stå för någon form av objektiva sanningar, är någonting som för mig är totalt ofattbart, men å andra sidan är jag ju subjektiv i mitt bedömande.


    • Vad är det vi påstår som inte är sant?


  8. Jag har inte sagt att någonting inte är sant.
    Det jag sagt är att det som påstås är nyliberala åsikter, inte objektiva sanningar sanningar.

    För mig går en människas rätt att leva drägligt, före en annan människas rätt att fritt bestämma vart dennes pengar ska gå, oavsett hur mycket denna människa tjänar. För mig är inte alltid det någon tjänar proportionerligt gentemot arbetsinsats/utbildning/ansvar och för mig är inte individualism synonymt med individuellt bestämmande över ekonomiska tillgångar.

    För min del är det mest eftersträvansvärda att så många som möjligt ska vara så lyckliga som möjligt och att så få som möjligt ska behöva lida.

    Om du/ni tittar på vart världen är på väg, verkar den vara på väg att bli bättre? Mår människor överlag bättre? Minskar psykiska problem? Hur ser statistiken ut på människor som behöver medicineras för att inte vara olyckliga? Minskar kriminalitet och missbruk? Hur mår planeten som vi bor på? Hur mycket resurser har vi kvar? Påverkar den ständiga jakten på pengar och materiella ting detta på ett positivt eller negativt sätt?

    Detta är mina tankar kring det hela och jag skulla aldrig drömma om att kalla dem för objektiva sanningar, även om man, så klart kan sträva efter att vara objektiv, i vetskapen att man aldrig kommer att komma i närheten av att faktiskt vara det.


  9. Nu är det ju inte riktigt det som är den objektivitet vi syftar till, så jag föreslår att du läser på lite innan du uttalar dig om sanningar och åsikter.

    Resten av inlägget faller lite på samma grund: du har inte tillräckligt bra koll på vad vi faktiskt anser, så det är svårt att bemöta kritiken. Den skjuter liksom över målet.


  10. Om man gör anspråk på att vara objektiv, tycker jag att man får vara beredd på att folk ställer en till svars för det, utan att ha läst igenom hela ideologin.

    Poängen är i alla fall att objektivismen, enligt mig och många andra, inte är någonting annat än ytterligare en politisk åskådning. Argumentationen grundar sig på subjektiva värderingar och utesluter mängder av faktorer.


  11. Jo just det, för övrigt så läste jag om objektivismen för ett bra tag sedan, även om jag inte kommer ihår så mycket av det nu, mer än att det inte gav mig någon upplevelse av att ”aha detta stämmer ju precis”.


  12. Ja självklart måste man kunna försvara sina ståndpunkter, men det är lite knepigt att dra igenom sin filosofi från grunden varje gång någon frågar. En viktig poäng är dock att objektivismen inte är någon utopi som ska vara bäst för alla. Det finns många som inte skulle gilla ett fritt samhälle och de har många anledningar att inte göra det, men det betyder inte att de har rätt.


  13. Nej, det betyder inte att de har rätt, men det betyder inte att de har fel heller.


  14. Locutus!?

    Vad argumenterar du för/emot egentligen? Det finns många människor som vill kunna leva på andra, eller gå andra att göra just sådant de själv tycker vore bra (om det blev utfört). Därom råder inget tvivel. Och ifall man lyckas övertyga andra med argument, eller överenskommelser eller affärer, tex genom att själv betala dem, då är allt sådant i sin ordning. Då behöver det ju inte ens diskuteras.

    Men politik handlar ju om raka motsatsen, det handlar alltid om att använda statens tvångsmakt för vissa specifika syften. Syften som några har, och många andra inte har. Därav den politiska kampen om makten, därav alla intresse- och lobbyorganisationer som vill påverka politiken, och som vill ha mer politik på just sitt områden.

    Och det är det som skapar konflikterna, ja många av de problem som du radar upp ovan …


  15. Signaturen ‘Du är dum i huvudet!’ varkar ju vara mer än lovligt borta. Och verkar tro att hans staplande av totalt tomma floskler på varandra utgör ‘tänkande’ eller tom ‘argumentation’ …

    Sorgligt …


  16. Jonas N

    Så man borde bestämma en gång för alla att nyliberalism är någon form av objektiv sanning och sedan följa den, eller vadå?
    Hänger faktiskt inte med alls var någonstans i ditt inlägg som du bemöter någon av min kritik.


  17. Det är för att dina inlägg inte innehåller någon kritik. Du säger att du har kritik att komma med här: ”Argumentationen grundar sig på subjektiva värderingar och utesluter mängder av faktorer” , men du säger inte vilka de subjektiva värderingarna är och vilka faktorer som uteslutits.


  18. Locutus

    Jag menar att du (de som ifrågasätter) behöver hålla isär om vad man avser och menar, och vad man inte menar.

    Och ändå verkar du hänga upp dig på själva ordet ‘objektiv’

    Som Livny säger, du verkar tycka lite allt möjligt, och mena att dina åsikter är bra. Men ingen vill ju vare sig hindra dig att ha dessa åsikter, eller att leva efter dem och ifall ni är många, göra det gemensamt, dvs inrätta regler eller försäkrningar osv för att få just era idéer till stånd.

    Poängen är ju precis att era idéer inte är samtligas idéer. Och om du inte hanterar den biten kommer du alltid att missa i slutändan …


  19. Jag hakar upp mig på betydelsen av ordet objektiv, att man i det fallet är saklig, opartisk och att man inte väger in personliga åsikter i det.

    Om ni syftar på någonting annat än ordets grundbetydelse, må så vara i så fall.

    I ordets grundbetydelse, så är ert resonemang, som leder fram till era ställningstaganden, mer sakliga, logiska och fria från personliga värderingar än någon annans resonemang. Man måste ändå alltid utgå ifrån subjektiva grundvärderingar och en subjektiv verklighetsuppfattning.

    Jag skulle också vilja påpeka vissa fördomar om era meningsmotståndare, som till exempel deprimerade, vindrickare som fördjupar sig i kafka, vilket knappast pekar på ett särskilt objektivt utgångsläge.

    Jag vill också peka på länkar med rubriken ”förnuftets kalla och oresonliga röst”, som i alla fall visar att ni på ett eller annat sätt anser att era åsikter skulle borga för någon form av sanning.


  20. Locutus,

    Ja, det kan man göra, och då ägnar man sig åt semantik.

    Människors värderingar, preferenser, drömmar, känslor osv är ju personliga, provata och allt annat än objektiva. Och inget av detta är ifrågasatt.

    Man kan tycka att termen ‘objektivism’ är missvisande, eller ger ett felaktigt intryck. Men då missar man ju poängen.
    Med ‘objektivt’ avses att saker och ting är som dom är, att verkligheten inte går att reseonera eller förhandla med. Eller att övertala så att den ändrar sig. Utan istället måste man förhålla sig till verkligheten såsom den är. Gör man inte det lever man i någon slags förnekelse eller iaf kunskapmässigt mörker (okunnighet).

    Det innebär ingalunda att alla förväntas kunna allt om sin omgivning eller ens borde sträva mot det tillståndet. Men det medför att man inte kan hänvisa till metafysiska begrepp eller andra andliga storheter när verkligheten och ens egna önskningar på densamma inte stämmer överens. Man får helt enkelt förhålla sig till den, och försöka förstå den så gott det går. Och det måste man göra mha av sitt förstånd, sitt förnuft om du vill kalla det så.

    För några andra redskap har människan nästan inte. Man har lite muskekraft, men knappast för att åstadkomma någonting alls i den värld vi lever i.

    Angående tonläget så blir det som det blir i ett sådant forum. Om folk försöker vara normalartiga brukar de flesta svara i samma tonfall (och de som alls inte klarar det behöver man inte bry sig om). Men visst kan disksussioner hetta till och ett och annat överord flyga genom luften.

    Det vanliga (enligt min erfarenhet) är dock att att invektiven och tillmälena är mycket mer frekventa hos dem som företräder vänsteruppfattningar. Bla för att dessa på fullt allvar menar att alla andra har att foga sig (bara de får bestämma, vilket ju är deras idé om ett annat samhälle). Och när detta påpkas (ibland inte så inlindat) brukar de ofta inte komma längre … och då går det dit det hamnar.

    Jag föreslår dessutom att du läser den länken och försöker se vad det ligger i det som hävdas där. Att bara hänga upp sig på ordval är ingen väg att komma framåt när man vill förhålla sig till verkligheten …


  21. Livny och Jonas N

    De subjektiva värderingarna är bland annat att det människor främst strävar efter är frihet och faktorerna vet jag inte vilka de är och det är just det som är poängen, att det alltid finns en mängd faktorer, som omöjliggör en objektiv slutledning.

    Den första frågan är förstås, är frihet det högsta målet för människor? Nästa är, hur definierar man frihet? För en människa kanske frihet innebär att kunna förfoga fritt över pengar och egendom, för en annan kanske det är att knarka utan att staten lägger sig i och för en tredje kan frihet vara att i största möjliga mån slippa sådant som är tråkigt och istimulerande, till förmån för att kunna ägna sig åt någonting kul och utvecklande, utan att för den sakens skull behöva bosätta sig ute i skogen, utan elektricitet eller bekvämligheter.

    Nästa fråga man kan ställa sig är, vad blir konsekvenserna av en viss typ av frihet? Visst har kapitalismen en hel del exempel på att ha lyckats, men det har varit på bekostnad av människor både inom de länder som tagit till sig kapitalismen, på andra länder, på miljön och på jordens resurser. Ett par tydliga exempel är multinationella företag som använder sig av underåriga arbetare, mördar fackföreträdare och behandlar sina arbetare som slavar, eller företag som gör sig av med farligt avfall på billigast möjliga sätt och betalar miljöforskare för att komma fram till resultat, som gagnar företagen istället för resultat som faktiskt stämmer.

    Vidare undrar jag hur förenlig frihet är med det ekonomiska system som vi har idag, som är lika bristfälligt som invecklat. Värdet av pengar är som bekant rörligt och kostnaden för någonting har lite att göra med någon form av proportion till insatsen i det man betalar för.

    Jag läste lite om objektivismen och där står det bland annat att ifall man tar sig friheten att skada någon så är det i längden kontraproduktivt. Då vill jag ställa frågan, vart går gränsen för att skada någon. Multinationella företag som beter sig sim svin skadar ju definitivt både människor och planeten. Man skulle deassutom kunna argumentera att man skadar någon, när man själv väljer att leva i överflöd, medan man vet att människor lider för att de måste slava och inte har mat för dagen.

    En hypotes:
    Människor består av en mängd olika exenskaper. Bland dessa egenskaper finns både egoism och altruism, varav man kan ge föda åt den ena eller den andra, varpå den ena eller den andra växer. Vilken av dessa egenskaper som utvecklas är också mycket beroende av det system vi lever i; vilken egenskap systemet vädjar och uppmuntrar till.

    Många politiska ideologier har misslyckats genom tiderna och jag har svårt att se hur man kan få det till att världen blir bättre. Eftersom kapitalismen är global, så ser jag risken att den blir den sista politiska ideologin att misslyckas.


    • Först och främst vill jag säga att du förtjänar både respekt och beröm för att du argumenterar sakligt och utan personangrepp. Det är tyvärr inte så vanligt.

      Och så över till ämnet: frihet kan vara olika för olika människor ja, men allas frihet kan inte innebära någras frihet på andras bekostnad. Vi förespråkar varken företagens frihet att utnyttja barnarbetare eller bidragstagares frihet att leva av den produktiva klassens arbete. Vi förespråkar ALLA människors lika frihet att bestämma över sina egna liv, vilket innebär: ingens frihet att bestämma över någon annans och med hjälp av hot om eller direkt fysiskt våld tvinga denna person till handlingar han eller hon inte själv har valt.

      Därmed också sagt att människor inte måste vara egoistiska, de får bidra till precis vad de vill hur de vill, så länge de respekterar alla andra människors rätt att fatta beslut på precis samma sätt: efter sina egna värderingar.

      Världen som den ser ut idag är långt ifrån fri. Den största ofriheten finns i fattiga länder, och om staterna där ägnade sig åt att faktiskt skydda individens rättigheter skulle ingen kunna utnyttja någon. Det skulle gagna alla: lokalbefolkningen kunde använda sin fulla potential till att skapa mer rikedom, och företag i andra länder kunde dra nytta av den ökade kompetensen som leder till högre produktivitet. Det är så människor ska samarbeta: genom att erbjuda varandra något positivt, ett värde, snarare än ett hot. Politik bygger tyvärr på principen om hot: betala skatt, annars fängslar vi dig.

      Objektivismen är en moralfilosofi som antas bygga på objektiva premisser. Man kan tycka vad man vill om slutsatserna, men ska man misskreditera den måste man visa att själva härledningen av rättigheter och moral är felaktig. Det går inte att säga att den inte är giltig för att man inte tycker om resultatet: antingen är den sann eller så är den det inte.

      Du verkar som en intelligent och ärlig person, så läs gärna på lite mer om vad den handlar om och återkom. Bra guider finns hos bloggen med det suspekta namnet ”fönuftets kalla och oresonliga röst”, dess skribent har gedigna kunskaper och kan säkert bidra till att öka förståelsen för våra resonemang.


  22. En mängd faktorer där det är i princip omöjligt att räkna med alla, skulle det vara i början.


  23. Locutus

    Men det är ju just det som är poängen:

    Att iom folk har helt olika preferenser finns det inte ett sätt som är (objektivt!) rätt och andra då skulle vara fel.

    Detta handlar ju om raka motsatsen: Att folk själva får (och eg ‘måste) avgöra vad just dom vill. Och förhålla sig till den objektiva (här verkligheten snarare än att börja be till gud eller göra andra ritualer ..

    Angående det ekonomiska systemet är det och ffa dess funktion en del av hur verkligheten är beskaffad. Det har funnits otaliga försök att göra våld på den verkligheten, och det enda man har lyckats med är att orsaka förstörelse. Liten, eller i stor skala beroende på hur hårt man försökt.

    Återigen, att förhålla sig till (den objektiva) verkligheten betyder här att man inte kan sätta konstjorda priser på saker. Man kan tex inte beordra fram hyreslägenheter i stockholmsinnerstad till en för låg hyra. Och försöker man ändå, gör man ännu mer skada.

    Men du verkar ju vara den saken på spåren när du säger att priset inte behöver stå i relation till tillverkningskostnaden (räcker med att tänka på sällsynta frimärken som inte längre gäller).

    Men det är ju just det jag säger!

    Och politiska ideologier som beskriver ett ‘färdigt’ samhälle, hur det skall vara när man bara korrigerat det, de kommer samtliga att misslyckas. Och ju mer utopier en ideologi innehåller desto värre kommer den att misslyckas ifall man ändå försöker.

    Egentligen är det mycket enklare än så:

    Det goda samhället är det samhälle som dess invånade själva väljer att skapa (med dess för och nackdelar inför varje valsituation, förstås), och där de inte använder våld eller tvång (tyvärr finns ju brottslingar, men deras våld/tvång måste man alltså värja sig mot vilket är legitimt)


  24. Vi har ju skapat det goda samhället. Kallas demokrati.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: