h1

Jag hade fel

november 27, 2009

I den föregående bloggposten skrev jag att alla partier i Sverige vill att människor (och då syftar jag på väljarna) ska må bra. Det är sant, dock finns det individer vars främsta mål är att vi svenskar och alla medborgare i andra rika länder ska lida. Vi ska först och främst skämmas över vår rikedom och därtill radikalt sänka vår levnadsstandard för att på så sätt kompensera de fattiga. Det är tyvärr inget skämt utan det senaste ställningstagandet från en av landets mest rabbiata kommunister, Nina Björk.

Tesen är som vanligt att vår rikedom är ett resultat av andras fattigdom. Vi har den ”politiska rollen” som ”mäktiga konsumenter”, men helt utan individuell valfrihet. Vi är maktlösa brickor i det system som kallas ”marknadsekonomi”, ett system som ”inte har råd att ta hänsyn till” de som har ”behov men inga pengar”. Därför kan vi inte hjälpa någon, oavsett om vi vill eller försöker, för vi är alla dömda att medverka i det onda spelet som är ditt eget globala väsen och som oundvikligt leder till orättvisor och andra hemskheter.

Jag förstår att Nina Björk mår så dåligt som hon gör. Hon åstadkommer i sitt liv ingenting, hon bidrar i stort sett inte med något värde till en enda människa, och ändå har hon tilldelats en ”roll” som rik och mäktig men har ingen kraft eller ens möjlighet att hjälpa någon annan. När man betraktar sig själv med sådana skuldkänslor och gränslöst förakt är det inte så konstigt att man lider. Det skrämmande är att hon vill att alla vi andra som inte känner skuld över våra prestationer också ska lida. Fick hon bestämma skulle lejonparten av våra löner skickas som bistånd till de som ”behöver” pengarna bättre än vi, och vi ska acceptera det eftersom deras fattigdom beror på vår rikedom. Vi har ju inte skapat den själva, vi har inte förtjänat den genom arbete, vi har stulit den genom vår ”politiska roll” i ”marknadsekonomin”.

Det hela är en fruktansvärt motbjudande och upprörande sörja av förakt, missunsamhet, bitterhet och okunskap. Nina Björk tror på allvar att världens fattigdom skulle avskaffas om alla pengar i världen fördelades jämlikt i morgon. Om så skedde skulle ju alla ha lika mycket och då skulle alla kunna tillfredsställa sina behov utan skuldkänslor. Frid och fröjd.

Vad Björk inte begriper är som vanligt att rikedom inte skapas genom att man stjäl från någon som har, utan genom produktivt arbete. Vårt produktiva arbete sker mycket riktigt inom ramarna för en marknadsekonomi som tillåter individuella insatser för det egna goda, som skyddar privat äganderätt och garanterar (en ganska stor) handlingsfrihet. Att världens fattiga är just fattiga beror på att de inte lever i samma system. Deras ekonomier är isolationistiska kleptokratier, inte sällan byggda på socialistiska ideal om begränsad produktion och självförsörjning. Den ”ekonomiska exploatering” som Björk yrar om existerar inte: de fattigaste delarna av världen är inte de som exponerats för mycket för globaliseringen utan de som lämnats utanför, som Kofi Annan har sagt. Det gäller både inhemskt och globalt.

Detta allomfattande ”system” som antas finnas är en ren fantasi. Det enda människor över hela jorden har gemensamt är just att de är människor. Somliga har friheten att skapa rikedomar och välgång, andra har det inte. De första är givetvis rikare än de senare. Och det är Björks ideologi som har misslyckats, inte marknadsekonomin.

Nina Björk är en farlig människa. Om hon fick råda över världen skulle misär och elände vara ledord för varje enskild individ. Lidande är eftersträvansvärt som en del i att betala tillbaka Skulden man förvärvat genom att må bra. Med en sådan livs- och människosyn är det inte konstigt att man skäms över sig själv och sin tillvaro.

Tillägg: Nina Björk är faktiskt en person som bevisar att tesen om nedsippring fungerar. Att hon trots sina oerhörda kunskapsluckor och bristande kompetens trots allt kan leva ett så gott liv beror så klart på att andra mer produktiva människor bär henne på sina axlar. Hon har förmånen att leva i ett land där fria människor har skapat rikedomar som alla har råd med, tack vare effektiviseringar och innovation. I Somalia skulle Björk antagligen svälta ihjäl, för bitterhet skapar ju som bekant inga resurser.

2 kommentarer

  1. Du har verkligen missuppfattat Nina Björk.


  2. Du har verkligen förstått Nina Björk.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: