Någon hävdade i kommentarfältet att jag inte över huvud taget förstår mig på vänsterpolitik. Jag kan bara sia om vad det betyder, men antagligen är poängen att den alls inte går ut på att använda våld och utpressning som förhandlingsmedel i interaktionen med andra människor i syfte att gynna sig själv. Det är ju förvisso enkelt att hävda något helt annat, exempelvis att kärnan är solidariteten, att man bryr sig om varandra, att man samarbetar eller något liknande.
Som av en slump ramlade jag över Socialistiska Partiets fina reklam (!) hos bloggen Röda Lund. Så här lyder deras slogans:
* Demokrati är när 100 arbetare bestämmer över en chef – inte tvärtom!
* Det är dags för dom (sic) rika att betala pengarna till välfärd och klimatomställning!
* Nog med stress och utbrändhet – för sex timmars arbetsdag med bibehållen lön!
* Vi står för vad vi säger och gör inga jävla nedskärningar!
Budskapet är alltså sammanfattningsvis ungefär ”vi vill ha mer makt, högre lön och kortare arbetstid, och de rika ska betala för den välfärd vi vägrar kompromissa bort samt för mer miljövänlig teknik”. Inte ett ord om det egna ansvaret.
Lyssna inte på bortförklaringarna, gå inte på försöken att förklä vänsterpolitiken till något medmänskligt och snällt. Socialistiska Partiet visar tydligt vad den går ut på: ta vad du kan få med våld och vägra släppa det ifrån dig.
Who is John Galt? 