Fri Handel

Normalt har jag svårt för särskrivningar, men när det gäller ordet frihandel, bör det ALLTID skrivas fri handel, för att tydligt visa vad det handlar om. Vad är då fri handel? Det innebär att människor är fria att köpa och sälja varor och tjänster till varandra, och att detta ska gälla oavsett var människor bor eller vilken nationalitet de har. Varför ska man göra skillnad på om jag gör affärer med en stockholmare, en skåning, en est, en ryss, en amerikan eller en kines? Vad ger en stat (eller annan maktinstans) rätt att förhindra eller fördyra två personers frivilliga ekonomiska utbyte, bara för att de bor på olika ställen, och att dessa ställen råkar vara i två olika länder?

Historien bakom handelshinder är lång. Under medeltiden tog de som hade makten över en stad eller landsdel ut tullar när varor skulle passera gränsen till deras maktsfär, t.ex en stadstull. I takt med nationalstaternas utveckling, så skrotades systemet med tullar inom nationalstaterna. Istället tillämpade man systemet på nationell nivå, med tullar och kvoter mellan stater. I takt med t.ex EU:s utveckling har man flyttat tullarna och kvoterna igen, från statlig nivå, till att gälla för hela unionens gränser med omvärlden. Begränsningar av handeln är alltså en politisk skapelse, en artificiell uppdelning av människor, där gränser som någon har ritat på en karta används för att begränsa och förhindra fritt ekonomiskt utbyte mellan människor.

Varför ska vi göra skillnad på människor och människor? Fri handel betyder att människor själva kan bestämma fritt vem de vill köpa och sälja produkter och tjänster av, oavsett var i världen de bor. Handelshinder är diskriminering, rasism och förtryck, som förhindrar människor att fritt utbyta saker mellan varandra. Det finns mycket goda ekonomiska argument för fri handel, men jag anser att det inte ens är nödvändigt att beakta. Att beakta den fria handelns inverkan på människors frihet, och att fri handel innebär att vi slutar att se skillnad på människor och människor borde vara alla argument som behövs. Jag vill se global fri handel NU.

Signerat / R

Egoismen som förstör världen

När man i Sverige kallar sig själv egoist blir folk vansinnigt upprörda och undrar hur man vara så känslokall att man aldrig tänker på någon annan än sig själv. Dessa människor har missat den liberala definitionen av egoism och blandat ihop den med den socialistiska. Den förra gör världen bättre, den senare förstör den.

Oavsett vad man som individ tycker om konsumtion så är det en nödvändig förutsättning för livet. Vi måste helt enkelt konsumera mat, kläder, mediciner, värme, rent vatten osv för att överleva. Allt vi behöver konsumera för att överleva skapas genom att enskilda individer använder sina intellekt och tänker ut lösningar som kan omsättas i praktik genom arbete. För att få tillgång till frukten av detta arbete, själva värdet som senare kan konsumeras och hjälpa till att upprätthålla livet, kan man välja två alternativ:

1. skapa det själv (självförsörjning)

2. skaffa det från någon annan som har skapat det själv

Av det sista alternativet finns två subalternativ:

A. byta till sig värdet genom att erbjuda personen i fråga något som han värderar högt

B. tvinga till sig värdet med våld

Att vara självförsörjande är ingen begåvad idé, det innebär oerhört mycket arbete och slöseri med tid på saker man egentligen inte behärskar. Återstår då att försöka skaffa värden man behöver från andra som är bättre än man själv på att skapa dem.

Det socialistiska idealet är alternativ 2B, det att den som behöver ett värde ska ha rätt att stjäla det från någon som har skapat det. Den typen av egoism innebär att man ska gynna sig själv även om det sker på någon annans bekostnad. Man har rättigheter men aldrig skyldigheter, och ju mer man behöver desto större rätt har man att få. Den som skapar värden å andra sidan har mindre rätt till dessa ju mer han skapar. Det är den onda egoismen, den som gör världen till en sämre plats att leva på. I den världen finns ingen respekt individer emellan, ingen accepterar den andres rätt, han ser bara sin egen rätt oavsett vad den innebär för andra. Paradoxalt nog är det denna egoism som socialister använder som exempel på liberalism och marknadsekonomi, trots att denna står för raka motsatsen.

Den raka motsatsen är alltså alternativ 2A, det att byta till sig värden som andra skapat, även kallat marknadsekonomi. Jag gör något för dig så gör du något för mig. Det du har skapat värdesätter jag och vill jag ha tillgång till, och jag vill förtjäna tillgång till det genom att erbjuda dig något som du vill ha i utbyte. Ömsesidig respekt för den andres rätt, utan tvång och hot om våld.

Det är den rationella och goda egoismen. Jag gynnar mig själv genom att förtjäna tillgång till det som gör mig rikare, och i processen gynnar jag även andra som får tillgång till det jag skapar och som de värdesätter. Denna egoism är bara möjlig i ett samhälle där individens rätt respekteras, och så är inte fallet i socialismen. Bara genom fri handel på en öppen marknad kan alla individer själva få bestämma över frukterna av sitt arbete och komma överens om villkor för byte. Varje statligt ingrepp som ger någon ”gratis” tillgång till ett värde innebär att den som producerat detta värde inte längre får bestämma över det. Han får inte själv avgöra vad han vill ha i utbyte mot att lämna ifrån sig det värde han har skapat, istället tvingas han i princip att arbeta oavlönat. Han skapar ett värde som en annan person konsumerar utan att ersätta honom (alternativ 2B).

Hur kan detta vara god moral? Kan någon förklara det? Hur kan man beskyllas för att vara ”egoist” i negativ bemärkelse när man vill förtjäna värden genom fritt utbyte, och hur kan det kallas solidaritet och godhet att tvinga andra att lämna ifrån sig sina värden utan att ge dem något i utbyte? Det är omvända världen, en logisk knut som ingen från vänsterlägret vågar diskutera.

Problemet ligger nog som vanligt i synen på var värden kommer ifrån. Det är enkelt att gömma sig bakom ”samhället” och tro att värdena bara finns där och kan fördelas olika av staten, men så är det inte. Varje värde, vara krona och varje pryl, är resultatet av enskilda individers arbetsinsatser. Att kräva tillgång till värden utan skyldigheten att ersätta producenten är att kräva att andra ska arbeta gratis för ens egna intressen, och det kan aldrig vara annat än ren ondska. Det kan aldrig vara annat än den form av egoism som socialisterna säger sig vilja bekämpa. De måste därför förklara varför deras samhälle innebär en högre form av moral, varför deras ideal är gott när det innebär att man ska kunna tilltvinga sig värden med våld utan att ersätta den som skapar dem.

Kommer det någonsin ske?